Det var en gång,,,
Det finns nog inte många som inte känner till Det Var En Gång serien. Serien gjordes mellan 1978-1987 av Albert Barillés i syfte att blanda barnprogram och pedagogik om kroppen, rymden och historiska händelser. Filmerna vart en enorm succé och har fått kultstatus sedan länge
För en tid sedan släpptes äntligen samtliga tre DVDboxar och det var ett enormt nostalgiskt ögonblick för mig att titta på dom tillsammans med min lilla son. Han satt som klistrad avsnitt efter avsnitt och tyckte om serien,antagligen lika mycket som jag gjorde när jag var liten
Det bästa med programet är att vuxna lär sig precis lika mycket som barnen gör eftersom filmerna behandlar väldigt stora ämnen. Plus att det faktiskt är riktigt spännande avsnitt,även för vuxna.
Filmen En Cellsam Historia är nog den som är lättast att skriva om.
Allting utspelar sig inuti människokroppen där man får följa "Mäster" som är den som har hand om allting vid sin dator.
Bland annat får man se hur dom röda och vita blodkropparna arbetar. Vad som händer om man blir sjuk. Hur hjärtat fungerar och hur skelettet är uppbyggt.
Detta är då väldigt pedagogiskt och enkelt men ändå detaljerat och fint tecknat. Det blir även spännande för barnen när det blir lite "krig" i kroppen vid sjukdomar och andra problem som kan dyka upp, och det då är små farkoster som flyger omkring och hjälper till och små soldater som springer runt och motar bort bakterier.
Utöver farkoster och soldater så är det samma saker som barnen får lära sig i skolan,men det intresse filmen skapar gör att det blir mer intressant än att sitta still och läsa en bok, och barnen kan som sagt även lära sig massor om dom inte kan läsa. Den här filmen är fantastisk på många sätt.
Tyvär måste jag säga så är produktionen på boxarna inte något vidare, speciellt på Det Var En Gång Rymden där ljudet på talet är väldigt lågt och överröstas nästan av musiken och ljud-effekterna. Sedan är bilden något suddig men det får man acceptera. Synd bara på en annars fin box.
Jag säger ändå trots de brister jag skrivit att Det Var En Gång serien är given att köpa för dig som antingen vill ha nostalgi, eller har barn som börjar undra hur saker och ting fungerar i kroppen, rymden och hur allting startade på jorden.
Cell-sam Historia är totalt 780 minuter lång och har både det franska orginalrösterna och även de svenska rösterna.
Samtliga boxar finns på www.dischop.se
Killer Klowns From Outer Space
Ett gäng ungdomar har samlats i utkanten av staden för att festa och hångla lite då en komet kommer flygande. Den ser ut att landa i närheten och paret Mike och Debbie bestämmer sig för att leta reda på den.
Men istället finner dom ett stort cirkustält.
Tältet är i själva verket ett UFO och besättningen består utav clowner som har bestämt sig för att döda mänskligheten och ha den som mat.
Mike och Debbie lyckas fly undan och kontaktar polisen. Ingen tror på deras upptäkt men telefonen börjar ringa varm hos polisen och paniken sprider sig i staden.
Låter det som en B-film? Det är det, men den är gjord med en enorm charm och gjord med glimten i ögat.
Den här filmen var enormt populär när jag var yngre så jag känner mig tvingad att skriva lite om den.
Filmen är lättsam och har en mycket stor portion humor. Clownernas masker har riktigt elaka utseenden och filmen har garanterat skapat en hel del clownfobi genom åren.
Handlingen är väldigt enkel. Och det är mest att ta reda på hur man ska lyckas döda clownerna på ett effektivt sätt.
Det är bra fart i hela filmen och man får lära känna huvudrollerna tidigt i filmen.
Fantasin flödar verkligen på alla sätt, speciellt vad gäller de olika sätten hur clownerna mördar folk, det är allt från syrafyllda pajer, popcornpistoler och mördande skuggfigurer. Effekterna är kanske inte dom bästa men det spelar faktiskt ingen större roll då man mest fachineras av det mycket urflippade tema som filmen har.
Skådespelarna är kanske inga superskådisar, men man märker att dom tyckte det var riktigt kul att stå framför kameran.
Därimot har vi en skådis som lyfter filmen, och det är polischefen Curtis Mooney som spelas av John Vernon.
Han hatar ungdomarna i staden och älskar att misshandla dom och vägrar tro på att det kryllar av mördarclowner.
Filmen är klassad som en rysarkomedi, rysare kanske för dom som har fobi för clowner, men för oss övriga så blir det bara komedi vilket inte på något sätt är något negativt.
Får du chansen att se den här filmen så gör det. Och om du frågar folk i din omgivning har garanterat någon sett den det är jag övertygad om.
Filmen finns för ett väldigt överkomligt pris på
www.axelmusic.com
Saló eller Sodoms 120dagar
Filmen handlar om 1940talets Italien då 4 högt uppsatta herrar kidnappar 18ungdomar,9 pojkar och 9 flickor för att tillfredställa sina sjukaste lustar och begär i ett stort slott långt bort ifrån omvärlden.
Till sin hjälp har dom 3 stycken prostituerade som ska egga herrarna i huset för att komma på sjukare och sjukare saker under tiden dom är i huset.
Ungdomarna tvingas till de mest avskyvärda handlingar, hela tiden under vapenhot av beväpnade vakter.
Jag kommer ihåg när jag var 13-14 år och gick till den lokala videobutiken och såg filmen i hyllan. Det var ett gult fodral med en stor röd varningstext att man borde överväga om man verkligen ville se den. Filmen var för extrem för att det skulle kunna visas några bilder från filmen på baksidan.
Lockelsen för att se filmen växte och till slut övertalade jag min storebror att få hem dem åt mig.
När jag första gången såg den tyckte jag att den var extremt äcklig, det äts avföring under tvång, det är tortyr och förnedring och våldtäkter mest hela filmen.
Filmen är indelad i 3 olika delar
Maniernas Krets
Skitens Krets
Blodets krets
Dom tre delarna talar ju kanske för sig själva. Och filmen tappas upp ju längre man tittar.
Nu när jag sett den ett antal gånger så tycker jag istället hur konstigt det än kan låta att Saló är ett mästervärk utan dess like.
Om man bortser från allt äckel och istället fokuserar på budskapet filmen faktiskt har så är det en spark mot hela samhället och ett förakt mot fachismen som var i Italien.
Boken som filmen bygger på är skriven av Markis De Sade och skrev på ett gigantiskt papper på mentalsjukhuset där han senare avled. Boken är 100 resor värre på alla sätt än filmen, Men Pierre Paolo Pasolini har fångat det mesta på ett bra sätt. Därimot får man i filmen inte reda på så mycket om karaktärerna som man får göra i boken
De 4 uppsatta herrarna i filmen visar en otrolig avsky mot allt som har med allt som anses vara "normalt" i den vanliga världen. Dom citerar diverse filosofer och hyllar anarkismen. Dom njuter av att se folk gråta och vanhelgar så mycket dom bara orkar.
Ordet ondska dyker upp hos mig om jag ska förklara filmen med ett enda ord.
Filmen är otroligt mörk och det är en riktigt klaustrofobisk stämning hela filmen. Det är kallt och sterilt i domrum man får se och det filmas nästan ingenting utomhus. Det gör också en hel del i stämningen. Det är ett paradis dom befinner sig i när man ser utsidan. Soligt, varm och ett slott vid havet. Inne är det dystert och fyllt av hat.
Vissa scener känns riktigt jobbiga att titta på, bland annat så förnedras en kvinna inför samtliga i slottet att äta avföring med en sked.
Även om effekterna kanske inte känns så välgjorda med tanke på filmens ålder så skapar det ändå äckelkänslor hos mig och man funderar på hur den här filmen lyckades komma igenom censurer och även gå på svenska biografer.
Den enda musik man hör förutom i slutscenen är ett piano av en kvinna som även hon är anställd av de 4 herrarna.
Hennes musik är vemodig och sorglig och spelas upp när de prostituerade berättar sina berättelser.
Filmen är från 1975 och finns att köpa i Sverige. Den utgåvan vill jag därimot passa på att varna er för. Köp istället Criterions 2disc utgåva som släpptes för en tid sedan då bilden och ljudet är förbättrat till max och får filmen att inte kännas speciellt gammal som den svenska utgåvan gör.
På Criterions utgåva finns det även massor utav bonusmaterial med intervjuer och dokumentärer.
Det här är en film som man antingen älskar eller hatar.
Jag älskar den, dels för stämningen, dels för hur vågad den är.Sist men inte minst är det riktigt bra skådespelare på vissa håll. De fyra herrarna lever sig in i sina roller med kuslig trovärdighet. Likgiltigheten lyser i ögonen på dom och dom njuter varenda sekund dom är med på bild.
Regisören Pasolini dog strax efter att filmen kom, vilket jag tycker var synd. Skulle ha varit intressant att se vad han kunnat komma med för mer filmer och om han skulle lyckas göra någon bättre än Saló.
Saló är en film som ni borde se om ni får chansen. Ni kommer vad ni än tycker att aldrig glömma bort den
Criterionutgåvan finns att köpa för ett bra pris här
Recension av filmen Crank
Filmen börjar med att yrkesmördaren Chev Chelios vaknar upp i sin lägenhet med huvudvärk och illamående.
I lägenheten hittar han en dvd där han ser sig själv bli förgiftad av en fiende han råkat skaffa sig under ett tidigare uppdrag.
Giftet han får i kroppen gör att han endast har 1 timma kvar att leva.
Efter några samtal får han reda på att om han håller pulsen uppe har han möjlighet att leva längre och få chansen till att hitta ett motgift. Nu börjar ett inferno av kaos, våld och action.
Chev Chelios spelas av Jason Statham som vi tidigare sett i Transporter filmerna. I Crank är han arg, riktigt arg och vill du se en actionfilm så hittar du ingen film med mer action än just Crank.
Han spelar rollen enormt bra och jag vet nog ingen som skulle passa bättre i den här rollen.
Jag hade hört talas om filmen och hittade den billigt på Discshop. Jag var helt lyrisk över den här filmen och efter 15 minuter hade det varit mer kaos än under samtliga Steven Seagal filmer som gjorts. Det är biljakter i varuhus, det är skottlossningar, slagsmål och det knarkas. Allt på ett väldigt intensivt sätt.
Det är även en väldigt rolig scen mellan Chev och hans flickvän som spelas av Amy Smart. Kan inte säga vad som händer, men ni lär skratta en hel del åt den det kan jag lova.
Moral existerar inte över huvudtaget i filmen, Chev tänker enbart på sig själv och struntar fullständigt i att han vänder upp och ner på hela staden. Filmen har även en hel del humor och man kan inte låta bli att skratta i många scener, mycket just pga att det är ett väldigt bra skådespeleri samtidigt som dialogerna är klockrena,och ju mer tiden går ju mer spårar Chev ur. Hans metoder för att höja pulsen är mer eller mindre genialiska.
Filmen är 87minuter lång och det kändes som den tog slut nästan direkt tack vare tempot Jag har nog ALDRIG sett en actionfilm som fängslar mig så snabbt. Jag har sett filmen 3 gånger redan och den blir bättre och bättre varje gång.
Det finns även en uppföljare som jag tyvär inte har sett än. Men den ska jag försöka se så fort som möjligt.
Men vill du se en actionrulle som spöar allt så är det här en given film. Du kan inte bli besviken.
Recension av filmen Juno
Juno handlar om den 16åriga tjejen Juno MacGuff som råkar bli gravid efter att ha hamnat i säng med sin bästa vän.
Hon överväger först att göra abort men bestämmer sig istället efter mycket tankar och funderingar att istället adoptera bort barnet till ett par som inte själva kan få barn.
Man få nu följa hennes graviditet och tankar och se vad som rör sig i en gravid 16årings liv.
Det har skrivits och pratats mycket om filmen Juno. Jag hade ingen aning om vad den handlade om förutom att huvudpersonen är en gravid tjej,men igår följde den med i en Amelia tidning som min sambo hade köpt så jag gav den en chans.
Filmens huvudperson Juno MacGuff spelas av Ellen Page, Henne har ni kanske sett i drama/thrillern Hard Candy?
I Juno spelar hon som sagt en gravid 16åring som väljer att adoptera bort sitt blivande barn till ett par hon hittar i annons om adoption. Paret spelas av Jason Bateman och Jennifer Garner.
Vänskapen mellan paret och Juno är lite av kärnan i filmen och man får känna karaktärerna på många olika sätt.
Mellan Juno och Jason Batemans karaktär diskuteras det musik, skräckfilmer och instrument med mera.
Det känns bra och genomtänkt att fokus inte bara inriktar sig på adoptionen utan även intressen och tankar om helt andra saker utan att det gör att filmens handling kommer i skymundan.
Pinsamheter och missförstånd förekommer även det och man drar på smilbanden ett stort antal gånger, speciellt dom gånger som Junos bästa vän och barnets far dyker upp, han spelas utav Michael Cera som vi bland annat sett i komedin Supersugen.Tyvärr ska jag säga är han inte med så mycket som man önskar att han borde.
Vore det inte för alla bra skådespelare skulle den här filmen falla samman och bli bortglömd i samma stund som man stänger av. Handlingen är ganska så enkel igentligen. Men därimot känns det som en ganska viktig film som visar att man kan vara mogen och ta viktiga beslut trots en ung ålder. Det budskapet lyckas verkligen Ellen Page leverera med trovärdighet. Desamma gäller Jennifer Garners roll som blivande adoptivmamma som i början är ganska skeptisk till Junos unga rebelliska framtoning, till att sedan bli nära vän och se bortom ålder och livstil.
Nu ska jag inte berätta för mycket men det händer mycket i Junos värld som ni borde ta och se om ni inte redan gjort det.
Det här var faktiskt en riktigt bra film som jag tror många skulle uppskatta att ha sett. Speciellt om man har eller kanske planerar att skaffa barn.
Den medföljer som sagt i senaste numret av Amelia så passa på och köp den nu när det för en gång skull medföljer en bra film.
Recension på filmen Alvin och Gänget
Alvin och gänget är en familjefilm från 2007 som handlar om den ganska misslyckade musikern Dave Seville som en dag helt plötsligt har 3 talade ekorrar i sitt hem, dom heter Alvin, Simon och Theodore.
Han ser då sin chans att kunna göra karriär igen och ringer sin chef Ian för att berätta om sin plan att ta sig in på topplistorna.
Ian nöjer sig dock inte med att bara sälja skivor och nu börjar det bli stressigt för de små ekorrarna
Det här var en film som faktiskt överaskade ordentligt. Jag trodde inte den skulle vara bra utan en film med tråkiga animationer i stil med "Gustav".
Ack så fel jag hade. Animeringarna är väldigt välgjorda och filmen ser ut att ha kostat riktigt mycket pengar att skapa.
Handlingen är enkel och lätt för de minsta att hänga med i. Men fortfarande spännande för de lite äldre i familjen.
Det är mycket sånger, och det är ju själva handligen så det vänjer man sig vid snabbt. Många av dom sätter sig på på skallen så man hör nästan sig själv nynnande på diverse sånger efter man har tittat klart.
Därimot är det såkallade "piff och puff röster" när de tre ekorrorna pratar och sjunger och det kan vara svårt att höra ordentligt vad dom säger.
Filmen finns dubbad på svenska och där har dom också lyckats bra. Det är väldigt bra synkat och ser och låter inte alls onaturligt och livlöst som många dubbningar kan göra.
Det här var faktiskt en riktigt mysig film, det tyckte uppenbarligen sonen också för nu rullar filmen igen i vardagsrummet så det här var knappast sista gången jag såg Alvin och Gänget.
Recension på filmen Cigarette Burns
Cigarette Burns tillhör tv-serien Masters Of Horror där kända regisörer gör varsin skräckfilm.
Filmen jag nu recenserar är gjord utav ingen mindre än John Carpenter. Med tanke på vilka filmer han tidigare skapat så var förväntningen riktigt hög på den här filmen
I LA drivs en biograf utav Kirby Sweetman, Syftet med biografen är visa de mest udda och konstigaste filmerna. Utöver det fixar han även filmer åt samlare vilket han är otroligt duktig på och har än så länge alltid fått fram det han har lovat.
Hans senaste uppdrag är att få fram filmen Le fin absolue du monde, världens farligaste film som bara visats på bio en enda gång, och den har rykte om sig att den då fick folk i publiken att döda varandra helt utan anledning.
Ju mer Kirby letar efter filmen, ju mer vansinne och skräck får han uppleva, och Le fin absolute du monde är kanske farligare än vad han först trodde.
John Carpenter har som sagt gjort den här filmen, han har bland annat gjort filmerna The Fog, Christine, Escape From NY och en otrolig mängd andra klassiker. Detta är då hans bidrag i Masters Of Horror serien. Och han klarar det galant precis som jag förväntat mig
Stämningen är riktigt mörk, huvudrollen spelas utav Norman Reedus som vi sett i Boondock Saints, och som hans motspelare ser vi Udo Kier så det är verkligen inget fel när det gäller skådespelarna och deras inlevelse.
Enda som kan vara lite märkligt och någonting att klaga på, och det gälle alla filmer i Masters Of Horror serien, det är tyvär längden på filmerna.
60-minuter känns liteväl kort och det gör att man inte alltid hinner få reda på så mycket fakta om tex karaktärer eller liknande.
Jag skulle inte klaga om filmerna hade varit 90minuter istället med mer fokus på kanske bakgrundshistorik med mera. Men nu är det som sagt anpassat för tv, och man får vara tacksam att man har möjlighet att kunna se den över huvudtaget. Masters Of Horror känns lite som 2000talets Tales From The Crypt om man ska göra en jämförelse.
Cigarette Burns är nog utan tvekan den absolut bästa filmen i serien och har precis allt vad en krypig och dyster skräckfilm ska ha. Den är inte fokuserad på blod även om vissa scener är ganska blodiga , utan det lägs tyngd på obehag och ångestkänslor. Det har ju regisören John Carpenter tidigare lyckats otroligt bra med bland annat i filmen The Thing (som jag också ska skriva recension om inom en snar framtid)
Om du gillar skräck så lär och borde du kolla upp Masters Of Horror serien, samma gäller dig som kanske vill börja titta på skräck och inte börja med det värsta och råaste utan mer lite kusliga filmer. Då är detta verkligen något för dig.
Totalt består första säsongen utav Masters Of Horror av 13delar
Finns för ett mycket bra pris på CDON om du vill passa på att köpa den.
Recension på filmen Knowing
Knowing är en film som till en början handlar om en skolklass som år 1959 ska rita hur dom tror att framtiden kommer att se ut. Dessa teckningar läggs sedan i en kapsell som grävs ner på skolgården för att sedan grävas upp igen 2009.
Nicolas Cage spelar huvudrollen som universitets läraren John Koestler vars son får ett papper med tillsynes slumpmässiga siffror som täcker hela pappret.
Sonen blir besviken men pappan tror inte att det bara är siffror utan betydelse och börjar då studera dem närmare och ser att det är datum, när han sedan söker på årtalen och dagarna på internet ser han att det har varit katastrofer av olika slag med ett stort antal dödsoffer
Han ser även att det kommer bli mer död och förödelse i framtiden och ska nu försöka stoppa det som ser ut att kunna bli en bli en domedag.
Det är i korta drag vad filmen handlar om. Mannen bakom filmen är Alex Proyas som tidigare gjort bland annat I Robot och The Crow. Och han har tydligen bestämt sig för att göra en riktig domedagsfilm utan tillstymelse till humor eller glädje.
Huvudpersonen är som sagt en lärare som förlorat sin fru i en olycka och har nu tappat hoppet om precis allting. Han bor med sin lilla son och försöker få ordning på tillvaron och papparollen så gott det går.
Nicholas Cage ser nog ledsnare ut än i någon annan film han medverkat i, därimot passar hans ledsna ansikte bra i den rollen han har i filmen Knowing.
Därimot hans kvinliga motspelerska tycker jag personligen spelar över otroligt mycket, det skriks och blir hysteriskt nästan så fort hon öppnar munnen, nu har hon förvisso många gånger anledning att bli hysterisk men hon spelar inte speciellt övertygande tyvär.
Det är ingen glad film som sagt. Därimot är det bra fart i den och effekterna är otroligt välgjorda. Bland annat är det en flygkrash, och det är nästan så man duckar i soffan, det smäller och flyger delar i hela rummet känns det som, en rikigt bra närvaro med andra ord.
Några karaktären man därimot inte kan skriva för mycket om är "the whispering people" som dyker upp i några scener som ger förvarningar om vad som kommer att hända. Dessa skapar ett riktigt obehag och gör att filmen blir kuslig och höjer filmens intresse ännu ett snäpp.
Tyvär går det inte att nämna så mycket mer utan att spoila filmen för mycket. Filmen skapar lite frågetecken när den är slut, men har man huvudet på skaft under filmen så kan man reda ut en hel del. Man kan och får chansen att tolka saker på olika vis vilket jag personligen gillar.
Det är ett ruskigt bra slut enligt mig och har du lätt för att gråta i filmer så ska du nog ha en näsduk nära till hands.
Recension på filmen The Babys Room
Spanien har på senare tid släppt riktigt stora filmen inom skräckfilm. För att nämna några har vi bland annat Orphanage och Rec.
År 2007 släppte bolaget Noble en box som heter 4 Films To Keep You Awake. En av filmerna var just The Babys Room.
Filmen handlar om ett ungt par som köpt sitt drömhus och dom har stora drömmar om hur framtiden kommer att se ut.
Deras lilla son sover i ett eget rum och dom en monitor för att kunna ha uppsikt över sonen på nätterna. Plötsligt ser pappan en mörk gestalt brevid sonens säng och det är bara början, huset är utan tvekan hemsökt och skräcken sprider sig dag som natt.
Handlingen är väldigt enkel och filmen är relativt förutsägbar men jag gillade den ändå. Filmen är bara 77minuter men det är knappast en nackdel då filmen har ett bra tempo och bra överaskningsmoment.
Scenerna med monitorn gav mig kalla kårar och stämningen är rikigt mörk och skapar paranoia.
Kvantfysik och filosofi spelar stor roll i filmen, prat om "the cat in the box" och andra dimensioner visar att regisören läst på en hel del om just paranormala fenomen och tidresor med mera.
Skådespelarna är bra och gör sitt jobb på ett övertygande sätt. Filmen är snyggt filmad och skiljer sig en hel del mot amerikansk filmning vilket gör att överaskningsmomenten får mer genomslagskraft.
En riktigt spännande film som borde frälsa de flesta som vill upptäcka Spansk skräckfilm.
PS. Lägg märke till ena tavlan Alex tittar på, motivet är den drake som Ralph Fiennes är besatt utav i filmen Röd Drake.
Bilder från Alice i underlandet 2010 av Tim Burton
Den 5 Mars 2010 kommer en av de filmer jag ser mest fram imot på bio. Alice i underlandet av Tim Burton med sina ständiga följeslagare Johnny Depp och Helena Bonham Carter.
Titta och njut
Titta och njut
Recension av filmen The Ruins
The Ruins är en skräckfilm som som kom 2008. Filmen är baserad på boken med samma namn som skrivits av Scott Smith.
Filmen handlar om 4ungdomar som är i Mexico på semester. Hemresan närmar sig då de träffar på en tysk kille vid namn Mathias.
Mathias fångar deras intresse att sista dagarna utforska mexicos pyramider djupt inne i djungeln,vilket som ni kanske förstår inte var en vidare bra idé.
När de kommer fram till pyramiderna kommer plötsligt bybefolkningen och tvingar under pistolhot upp ungdomarna på toppen utav en pyramid och vägrar ge sig av.
Pyramiden dom sitter på är en dödsfälla värre än någonting de kunnat ana,och utan mat och utan vatten, med beväpnad bybefolkning nedanför börjar paniken och skräcken komma smygande.
Den här filmen fick jag låna av en arbetskollega för en tid sedan. Jag hade läst om den och var riktigt nyfiken på vad det var för någonting.
Och jag måste säga att jag vart mycket positivt överaskad.
Till en början är det ganska segt, man får inte känna karaktärerna speciellt bra utan filmen börjar med att det festas på en strand. Men efter ungefär 20 minuter börjar det bli bra, riktigt bra.
Efter en tid på pyramiden så skapas det vanföreställningar, svartsjuka, självstympning och extrem hunger. Begränsat på en väldigt liten yta. Man kan då tro att filmen borde bli tråkig men det är totalt tvärtom.
Problemet är att jag kan inte skriva så mycket för då sabbar man hela filmen. Men jag kan säga att det är riktigt blodigt i vissa scener. Filmen vann även pris på en skräckfilmsfestival för bästa blodiga scen.
Skådespelarna övertygar riktigt bra. Det är inga amatörer heller och som huvudpersoner ser vi bla Jonathan Tucker som vi sett i remaken på Texas Chainsaw Massacre och i komedin100 Girls
Filmen är enligt mig en av de bättre skräckfilmer som kom under 2008 och är given för dig som gillar skräckfilmer.
Filmen finns just nu för endast 49kr på Discshop.se
Gillar du skräckfilm? Klicka på länken nedanför och gå med i forumet som handlar om skräck
Twilight
Dags att göra en recension av en av årets största succer. Och det är filmen Twilight.
Twilight är en ungdomsfilm och är baserad på en bok som har den svenska titeln "om jag kunde drömma" som är skriven utav Stephenie Meyers.
Filmen handlar om Bella som med sin pappa måste flytta till en liten håla i Washington där solen sällan lyser.
I skolan faller hon för den tystlåtna Edward. När Bella försöker ta kontakt så undviker Edward henne direkt och vägrar prata med henne.
Efter diverse mystiska händelser börjar hon förstå att han är mer än bara människa, han är vampyr och dom kan inte slita sig ifrån varandra trotts alla de faror de skapar de båda.
Jag hade inga som helst förhoppningar om den här filmen, jag var nästan lite trött på filmen innan den kom på grund av all hysteri omkring den. Men jag gav den en chans iallafall.
Vampyrfilmer gillar jag, Bram Strokers Dracula och En Vampyrs Bekännelser är fruktansvärt bra.
Men Twighlight ser jag dock mer som en romantisk drama/thriller med vampyrinslag för ungdomar.
Det är som sagt en kärleksaga mellan vampyr och människa.
Det är en ganska seg film. Det händer inte så mycket och det tar tid innan själva filmen kommer igång, Därimot är det en väldigt snygg film, mycket vackra färger och fina miljöer och det här är, trots att jag inte tyckte filmen var speciellt bra en av de filmer jag helst vill se på Blue Ray.
Skådespelarna är väldigt bra och övertygar i sina roller. Robert Pattinsson som spelar Edward behöver knappast oroa sig över kommande filmerbjudanden.
Förväntar du dig blod och onda mörka vampyrer som biter folk i halsen så är det här ingenting för dig. Då ska du nog titta på Bloodstone eller Blade istället.
Twilight är en ungdomsfilm och är baserad på en bok som har den svenska titeln "om jag kunde drömma" som är skriven utav Stephenie Meyers.
Filmen handlar om Bella som med sin pappa måste flytta till en liten håla i Washington där solen sällan lyser.
I skolan faller hon för den tystlåtna Edward. När Bella försöker ta kontakt så undviker Edward henne direkt och vägrar prata med henne.
Efter diverse mystiska händelser börjar hon förstå att han är mer än bara människa, han är vampyr och dom kan inte slita sig ifrån varandra trotts alla de faror de skapar de båda.
Jag hade inga som helst förhoppningar om den här filmen, jag var nästan lite trött på filmen innan den kom på grund av all hysteri omkring den. Men jag gav den en chans iallafall.
Vampyrfilmer gillar jag, Bram Strokers Dracula och En Vampyrs Bekännelser är fruktansvärt bra.
Men Twighlight ser jag dock mer som en romantisk drama/thriller med vampyrinslag för ungdomar.
Det är som sagt en kärleksaga mellan vampyr och människa.
Det är en ganska seg film. Det händer inte så mycket och det tar tid innan själva filmen kommer igång, Därimot är det en väldigt snygg film, mycket vackra färger och fina miljöer och det här är, trots att jag inte tyckte filmen var speciellt bra en av de filmer jag helst vill se på Blue Ray.
Skådespelarna är väldigt bra och övertygar i sina roller. Robert Pattinsson som spelar Edward behöver knappast oroa sig över kommande filmerbjudanden.
Förväntar du dig blod och onda mörka vampyrer som biter folk i halsen så är det här ingenting för dig. Då ska du nog titta på Bloodstone eller Blade istället.
Hifi test. Klipsch B2
Nu ska jag göra min första HIFI recension och jag hoppas att ni blir nöjda med vad ni kommer att läsa.
Klipsch är ett företag som omsätter miljarder varje år, dom har hållt på att tillvärka högtalare i över 60år och har sedan start hållt fast vid en detalj, och det är att använda sig av horn.
När jag och min vän David satte oss och skulle skriva ner lite detaljer om högtalarna valde vi att titta på filmen Världarnas Krig med Tom Cruise.
När han kom ner och såg vilka högtalare det handlade om så flinade han lite, men när filmen väl drog igång var han mäkta imponerad
Första intryck?
Just eftersom det är horn så sprids ljudet över hela rummet på ett väldigt naturligt sätt., Glassplitter yr och man hör väldigt tydligt då splittret och gruset landar mot marken, Likaså hörs smådetaljerna då människor springer och förvandlas till damm.
Även om nu B2 är den minsta högtalaren i serien så hänger den med riktigt bra.
När det kommer till riktigt starka diskantljud så blir det inte på något sätt obehagligt för öronen trots den höga volymen vi har utan det känns riktigt bra, ljudet slår inte över på något sätt utan högtalaren jobbar på och klarar av Världarnas Krig med DTS ljudet hur fint som helst.
Nackdelar/åtgärd?
Enda jag och David tycker är lite synd med högtalarna är just basen i B2. Det är ingen högtalare du ska köpa om du ska spela musik med mycket bas. Det som utmärker B2 är just detaljrikedom och renhet. Därimot i en mindre hemmabio med en subwoffer som kompliment har du därimot en högtalare som ljudmässigt spöar högtalare i 5000kronors klassen.
Vilka kablar ska jag ha?
Högtalarkablar är otroligt viktigt att kolla upp om du ska ha bra ljud.
Det räcker inte med bra förstärkare och högtalare.
När jag köpte mina B2 på http://www.hifihuset.se/ så köpte jag med Real Cable BM250T.
Jag märkte en helt otrolig skillnad när jag kom hem, och då var det inga jättedyra kablar jag köpte, dom kostade 109kr/metern, och tro mig, det är inte dyrt med tanke på vad du får för ljud med dom.
Okej, om jag vill ha hembio, vad för andra högtalare kan jag ha med?
Om du ska ha med en centerhögtalare så rekomenderar jag isåfall Klipsch C2. Det är mellersta modellen, den har 2st 5.25"basar som jobbar riktigt bra tillsammans med B2.
En sub är ju att rekomendera om du ska ha riktigt ljup bas. Hemma har jag nu en KSW 10, även den en Klipsch. Den är perfekt till ett lite mindre rum, har du därimot ett stort rum och verkligen vill ha tryck ska du ha KSW 12".
När det kommer till bakhögtalare kommer jag göra ett test på ett par högtalare nästa helg. Så om ni återkommer då så ska ni få läsa vad jag har testat för någon modell.
Jag kommer även då att göra ett test på samtliga högtalare i min nuvarande setup
Vad kostar då kalaset?
Klipsch är ett förhållandevis ett billigt märke.
B2 kostar bara 2190 på http://www.hifihuset.se/
Detta är som sagt en bra,billig och liten högtalare som är mycket bra om du ska börja bygga mindre hemmabio.
Inside
Inside handlar om Sarah som tillsammans med sin livskamrat är med i en våldsam trafikolycka. Maken dör i olyckan, men Sarah som är gravid överlever och det ofödda barnet likaså. Tiden går och när julen nalkas väljer hon att förbereda barnets förlossning i lugn och ro i sitt hus i förorten.
En kväll knackar det på dörren och en desperat kvinna vill komma in och låna telefonen, Sarah som vill vara ifred säger då nej. Men efter det börjar hon ana oro av olika anledningar och ringer polisen.
Polisen kommer till platsen då Sarah känner obehag av vissa saker kvinnan sagt och vill gärna att poliserna ska stanna kvar, men dom tror att hon kan vara lugn och att kvinnan försvunnit. Problemet är bara att kvinnan redan har tagit sig in i huset och den värsta mardrömen en gravid kan drabbas av tar sin början.
Våldet i franska filmer brukar vara ganska grafiskt och rått. Inside är verkligen inget undantag och jag som är väldigt van vid våldsamma filmer övervägde nästan om jag skulle titta vidare. Jag har sett mycket men aldrig så här extremt våld mot en kvinna, speciellt inte mot en gravid.
Det är inte bara våldet som är jobbigt, det är hela stämningen i filmen. Den gravida kvinnan som kämpar för både sin och barnets överlevnad, den svårt psykiskt sjuka kvinnan som lever och andas enbart för att skada Sarah på alla sjuka sätt som är möjligt. I vissa scener får man även se hur barnet reagerar på slag och även stick från en sax.
Det känns lite som filmen är uppdelad i två delar. Först den obehagligt paranoida känslan man känner i filmen Strangers när någon smyger omkring i huset och bara provocerar, till att senare bli ett inferno av blod och tortyr som får Hostel och SAW filmerna att framstå som komedier.
När filmen sen var slut satt jag tyst och kännde mig nästan tom.
Jag visste inte vad jag skulle tycka, jag för en sekund ångrade att jag såg den. Vissa saker trodde jag var tabu i filmer att visa. Men som allt annat så ändrar sig även filmer, och censuren hade banlyst denna filmen för all framtid om den skulle kommit under 80talet det kan ni vara säkra på
Ljudet är som nästan alla franska skräckisar helt underbart, och DTS finns som alternativ. Hjärtslagen man får höra i vissa scener fick mig att tro att baslådan nästan lättade från marken.
Filmen finns just nu att köpa för 35kronor på http://www.webhallen.com/prod.php?id=88907
Den här filmen är svår att ge betyg på. Handlingen i sig och sjävla twisten på slutet får full poäng, därimot de luckor som finns sänker en del. Så jag ger den 4 poäng av 5 möjliga.
Kan säga en sak iallafall, är du gravid eller nyss fått barn bör du nog välja en annan film.
Recension på filmen Grandmás Boy
Filmen handlar om Alex som är 35 år som jobbar som tv-spels utvecklare. En dag när han kommer hem från jobbet har hans inneboende slösat alla pengar på nakendansöser och gör då att han och Alex blir utan bostad.
Efter en del mycket pinsamma situationer,bland annat mellan en av Alex jobbarkompisars mamma och en liten docka så blir han tvungen att ta till drastiska metoder,,,att flytta hem till sin mormor. Hon spelas utav Doris Roberts som vi kunnat se spela Raymonds mamma i serien "Alla Älskar Raymond"
Som om inte det vore nog har hon även två inneboende vänninor varav den ena är fd lyxprostituerad och den andra knaprar piller dagarna i ända. Möjligheterna att göra klart det senaste spelet är med andra ord en omöjlighet, men hans lögner för sina jobbarkompisar gör att han blir coolaste killen på jobbet istället, iallafall ett tag.
Grandmás Boy är en av mina absoluta favoritkomedier. Pinsamheterna avlöser varandra mer eller mindre hela filmen.
Det kryllar av konstiga karaktärer, speciellt Alex chef som dyrkar Matrix och vars högsta dröm är att bli en robot.
Filmen är från 2006 och den håller ungefär samma klass som Benchwarmers och Blades Of Glory, med andra ord lättsamt och en typisk film man kan se om och om igen. Det kryllar av sköna citat och ni kommer garanterat komma ihåg den här filmen.
Av någon märklig anledning finns inte den här eller Benchwarmers att köpa i Sverige med svensk text vilket är för mig en gåta då nästan samtliga Happy Madison filmer annars gör det.
Några skådespelare i urval i denna film är
Allen Covert
Peter Dante
Jonah Hill
Kevin Nealon
Som ni ser så är det riktigt kul folk så gillar ni typiska Adam Sandler filmer så bör ni kolla upp den här filmen omedelbart.
Av mig får den utan tvekan 5/5 möjliga poäng.
Shutter 2006
Shutter handlar om paret Tun och Jane som är på en fest i början av filmen, efter lite för mycket dricka beslutar dom sig för att ta bilen hem.
På vägen kör dom på en kvinna och dom smiter från olyckan och hoppas att ingen någonsin kommer binda dom till brottsplatsen.
Saken är den att strax efter det så börjar kvinnans ansikte dyka upp på fotografier son Tun tar.
Tun jobbar som fotograf och hans liv börjar nu bli en mardröm och han kan snart inte skillja på dröm och verklighet.
Enligt mig är det här den absolut bästa skräckfilmen från asien, den har bra fart och blir inte långtråkig eller seg som många andra filmer har en tendens att bli. Skådespelarna är ruskigt bra och det är svårt att inte dra paraleller till Johnny Depp när man ser huvudpersonen Tun.
Den här filmen skrämde mig ordentligt, det är många "hoppa till" scener och även många extremt långdragna scener som asiatiska filmer numera har som standard i sina filmer.
Filmen kom ju även som en amerikansk verision under 2008, den har jag ännu inte sett tyvär. Dessvärre är remaken vad jag hört precis som remaken på Ju-On The Grudge mer fokuserat på själva "hoppa till" scenerna och glömt det psykiskt påfrestande som sätter sig flera dagar efter man sett filmen.
Utan att säga för mycket så har den här filmen en riktigt otrolig twist på slutet, gåshud reste sig på armarna och man kände verkligen att den här filmen är inget dom slängt ihop på några dagar utan dom har verkligen tänkt till
Detta är en film för er som gillar
The Eye
One Missed Call
dark Water
Hifi och film
Hej och välkomna till min blogg.
Den här bloggen kommer vara inriktad på hifi-temat och även filmrecentioner av olika slag.
Syftet med bloggen är att dels ge lite tipps när det gäller högtalare, kablar och olika typer av film.
Jag kommer alltså inte recensera saker med belopp som vanligt folk har råd med, utan istället försöka hitta saker som passar både vilket hem och intresse som helst för rimligt pris.
Så se det som en hjälp om du ska börja bygga hembio i en liten lägenhet, mindre rum eller kanske bara köpa saker som ska låta riktigt bra.
Mitt intresse av film har alltid funnits och de filmer som ligger mig varmast om hjärtat är skräckfilmer, gärna från 70-80talet. Men eftersom det här är en blogg riktad imot alla filmintresserade kommer jag även recensera allt från komedi, action och drama till krig.
Samtliga produkter när det kommer till själva hifi delen i mitt bloggande kommer från butiken http://hifihuset.se/ som ligger belägen i centrala örebro.
.
Hoppas ni återkommer till bloggen och finner mina recentioner till belåtenhet
Den här bloggen kommer vara inriktad på hifi-temat och även filmrecentioner av olika slag.
Syftet med bloggen är att dels ge lite tipps när det gäller högtalare, kablar och olika typer av film.
Jag kommer alltså inte recensera saker med belopp som vanligt folk har råd med, utan istället försöka hitta saker som passar både vilket hem och intresse som helst för rimligt pris.
Så se det som en hjälp om du ska börja bygga hembio i en liten lägenhet, mindre rum eller kanske bara köpa saker som ska låta riktigt bra.
Mitt intresse av film har alltid funnits och de filmer som ligger mig varmast om hjärtat är skräckfilmer, gärna från 70-80talet. Men eftersom det här är en blogg riktad imot alla filmintresserade kommer jag även recensera allt från komedi, action och drama till krig.
Samtliga produkter när det kommer till själva hifi delen i mitt bloggande kommer från butiken http://hifihuset.se/ som ligger belägen i centrala örebro.
.
Hoppas ni återkommer till bloggen och finner mina recentioner till belåtenhet
