Hifi och Film

Susan ska gifta sig och drömmer om bröllopsresan till Paris. Hon svävar på moln av lycka utanför kyrkan då en meteorit kommer flygande och träffar henne i huvudet. Detta gör att Susan plötsligt blir en 15meter hög jätte som efter mycket kämpande fångas av en insatsstyrka som håller henne gömd på hemlig ort.

Som om inte det vore nog har även den onda utomjordingen Gallaxar skickat en gigantisk robot till Jorden. USAs regering inklusive president ser ingen annan lösning än att låta några av sina monster få chansen att leva i frihet om dom lyckas besegra roboten.

Att Dreamworks kan sitt vad gäller animerade filmer är absolut ingen nyhet. Deras animerade filmer brukar locka både vuxna och barn, men den här filmen kan säkert gillas mer av föräldrarna än barnen i familjen.
Filmer flirtar rejält med gamla klassiska monsterfilmer, bland annat Flugan, The Blob, Creature From The Black Lagoon och för att inte tala om Godzilla.

Det känns riktigt kul att se att även barnfilmer numera lånar idér och sekvenser även från monsterfilmer som skrämde slag på folk på 50talet och framåt. De allra minsta barnen kan möjligen tycka filmen är lite läskig men filmen har inte 7års åldergräns utan anledning

Handlingen är väldigt bra och spännande och tiden fullständigt flyger fram. Det är full fart nästan filmen igenom. Man får även lära känna samtliga monster väldigt väl och får förståelse för dom. Det monster man fastnar och gillar direkt är Bob. Han är en blå geléklump utan hjärna som inte har koll på någonting men samtidigt gör allt för att hjälpa sina vänner. Filmen har ett bra budskap och även en liten kärlekshistoria i grunden. Självklart har filmen även ett stort hjärta och mängder av humor.

Nu har jag bara sett Monsters vs Aliens på DVD men längtar efter att se den på Bluray då filmen har helt fantastiska färger och detaljrikedom. Även ljudet är ruskigt bra och det mullrar och smäller mest hela tiden.

Filmen är helt klart en given film i samlingen och finns för 169 som DVD och 249kr som Bluray på Discshop.

Territory utspelar sig i Australien där Kate guidar turister genom en flod med sin båt. Plötsligt ser hon en nödraket en bit bort och frågar passagerarna om det är okej att vända för att se vad som har hänt.

Det dom finner är en trasig båt och besättningen är spårlöst borta. En liten stund senare kommer en kraftig smäll från ingenstans och Kates båt börjar sakta att sjunka. Som tur är finns en liten ö precis i närheten där dom tar skydd.

Det visar sig vara en mycket stor krokodil som attackerat dom. Nu upptäcker dom ett problem, solen börjar gå ner och tidvattnet gör att ön dom befinner sig på snart kommer vara under vatten. Nu gäller det att lyckas ta sig till fastlandet utan att attackeras av krokodilen som väntar på dom i djupet intill dom.

Det skryts mycket på fodralet jag höll i när jag köpte filmen för en tid sedan. Dels att den är gjord av
Greg Mclean som gjort den enormt bra skräckfilmen Wolf Creek. Sedan står det att det är "The best killer crocodile movie ever". Mina förväntningar var inte direkt jättehöga då skräckfilmer med djurtema brukar sluta i katastrof. Det gjorde även den här, tyvär.

Filmen börjar bra och är faktiskt riktigt spännande och innehåller en hel del överaskningsmoment. Därimot ju längre man tittar ju mer logiska missar kommer.
Bland annat undrar jag vad som hindrar krokodilen att gå på land? Krokodilen ser också i vissa scener riktigt välgjord ut för att i nästa scen vara enormt dåligt animerad.

Effekterna är även dom väldigt ojämna. I vissa scener är krokodilen väldigt välgjord, för att i nästa scen vara riktigt dåligt animerad.

Vad man därimot kan tycka är att huvudrollerna spelas riktigt bra. Bland annat får vi se Radha Mitchell som vi sett i Finding Neverland och Man On Fire.
Den manliga huvudrollen spelas av Michael Vartan som var med i thrillern One Hour Photo och Monster In Law.

Dom gör sitt jobb och det är antagligen det enda som gör filmen sevärd. Territory, eller Rouge som den också heter är absolut inget mästerverk på något sätt utan en väldigt stationär film när det handlar om djur som terroriserar sin omgivning. Den är bättre än Anaconda, och sämre än Hajen om man ska göra någon som helst jämförelse. Man tittar, irriterar sig på folks mycket märkliga beteende och klassiska klyschor som dom flesta djurskräckisar innehåller. (att en hund måste vara med som exempel) Sedan när filmen är slut undrar man lite varför man ens tittade klart, sen glömmer man bort den.

Jag hade tur som hittade den för endast 39kr på Lidl och inte gav 99kr som den kostar på CDON

Vill ni därimot se en riktigt bra krokodilfilm ska ni se långfilmen Primeval. Den är riktigt bra och känns betydligt mer värt pengarna än detta fiasko.

District 9 är en scifi/action som utspelar sig i Johannesburg. Ett gigantiskt rymdskepp svävar ovanför staden och det visar sig att skeppet drabbats av ett fel och kan inte förflytta sig.

Efter påtryckningar av befolkningen tar sig en militärstyrka in i skeppet och finner där en stor mängd utomjordingar. Dom är utsvultna, rädda och förvirrade. Dom tas ut ur skeppet och tvingas leva bland människorna i ett område som heter District 9. Det är ett slumområde där kriminalitet och mutor tillhör vardagen.

Säkerhetsbolaget MNU tar på sig ansvaret att en dag vräka utomjordingarna och flytta dom till ett annat område i ett försök att lära sig mer om utomjordingarna via olika forskningar och tester.

MNU chefen ser till att Wikus Van De Merwe blir befodrad att se till att flytten blir av. Han tar uppdraget på största allvar och ett filmteam följer honom under uppdraget.

Vid en razzia hos en utomjording går det fel, vad som går fel tänker jag inte berätta men det är då filmens handling verkligen kommer igång.

Jag visste inte vilka förväntningar jag hade på filmen. Enda jag sett var en kort teaser och då framkom det aldrig riktigt vad den handlade om. Men jag kan säga att det var mycket länge sedan jag såg en så bra film. Den har allt för att fylla mina krav på en film.
Den är filmad mestadels med handkamera vilket skapar en bra närvaro i filmen. Vissa tycker det är jobbigt att titta på skakiga handkamror men det här ska föreställa en kamera i ett nyhetsteam. Det är bra kontrol och fokus och inte alls det amatörkaotiska flaxandet med kameran som vi sett i Blair Witch och Cloverfield. När det inte är handkamera kan det även vara övervakningskamera, flygfoto eller ibland bara som i en vanlig film.
Det varierar väldigt vilket gör att filmens vinklar och teknik aldrig blir tråkigt eller förutsägbart att titta på.

Det är alltså en film om utomjordingar men inte alls som Independence Day eller Men In Black.
Utomjordingarna i District 9är inga snälla eller söta figurer som i E.T eller Coneheads, inte heller onda och fientliga som i Mars Attacks eller Body Snatchers.
I den här filmen är dom rädda, ledsna och vill bara hem. Dom vill inte vara här alls. Dom saknar sin planet.
Den här är utan tvekan gjord med politiska undertoner. Regisören Neill Blomkap var uppvuxen i Johannesburg och såg vad som hände under apartheid. Där fanns någonting som hette District 6 där man segregerade svarta från vita.

District 9 har alltså tagit inspiration från verkliga händelser som verkligen visar hur egoistiska vi människor är.
Skillnaden i den här filmen är att alla, vita som svarta, gula som röda hatar dessa utomjordingar och ser dom som ett stort hot som inte bör beblanda sig med oss människor.

Filmen är intressant och förutom det politiska undertonerna är det en riktigt bra scifi vi bjuds på med bra effekter och bra skådespelarinsatser. Action är det ingen alls till en början i filmen men det får man så det räcker och blir över när halva filmen gått. Då är det CGI-effekter som trots filmens relativt låga budget spöar det mesta i sin väg.

Längden på filmen är nära 2timmar men tiden bara flyger fram när man tittar på District 9. Bra skådespelare, bra story och budskap och slutligen bra effekter så kan det inte gå fel.

Det här blir ett givet köp när den väl släpps i butik.

Martyrs är en fransk skräckfilm som börjar med att en sönderslagen liten flicka vid namn Lucie springer förvirrad och gråtandes  på stadens gator. Det visar sig att hon rymt från en källare i ett fabriksområde där hon varit fånge i över 1 år och metodiskt misshandlats och torterats varje dag på de mest hemska sätt.

Myndigheterna kopplas in och tar hand om flickan som sätts in på ett fosterhem där hon blir vän med Anna.
Tack vare Anna kan Lucie tala ut om vad hon varit med om och få tröst på nätterna som fylls av mardrömmar och monster.
Filmen hoppar sedan 15 år framåt i tiden. Lucie har bestämt sig för att hämnas och Anna står vid hennes sida i vått och torrt, redo att ordna med alibi och andra saker om något går fel.

Nu har alltså Lucie chansen att hämnas för det som hände i källaren för 15år sedan. Äntligen ska hon möta sina demoner och kanske slippa vakna varje natt av mardrömmar. Hämden är ljuv och det är inga trevliga saker vi får se. Det är riktigt rått och grafiskt och man märker snabbt hur filmen kommer att bli,,,eller?

Det värsta kommer lite senare. För filmen har knappt hunnit börja än. Efter själva hämden får man se något som är så mörkt, så hatiskt och jävligt att det enda ordet man kan komma på till en början är "ondska".
Men det är mycket upp till tittaren att bedömma vad som egentligen händer, vem som är offer och vad som är syftet med filmen. Att regisören Pascal Laugier är en drömmare och har stora funderingar om livet råder det inget tvivel om.
Han lyckas förmedla det på ett mycket bra sätt och har gjort en skräckfilm som verkligen träffar rätt nerver, om man ser den ur rätt perspektiv. Det här är inte en film man slår på för att bara fördriva tiden, den här filmen är otroligt tung och tar mycket energi, planerar du på att göra något roligt och vara på bra humör resten av kvällen, välj en annan film. Martyrs skakar man inte av sig som man gör med de flesta andra filmer. Martyrs sätter sig länge.

Huvudrollerna  Anna  och Lucie övertygar och levererar precis det man vill se. Kroppsspråk och blickar, allt känns äkta och passar perfekt i filmen.
Sminket och effekterna känns ibland otroligt realistiska och man får bokstavligt talat ont av vissa saker man får se. Ni kommer garanterat fårstå vilka scener jag syftar på när ni ser filmen. Lidandet i den här filmen är nog det absolut värsta och mest oväntade jag sett på många år.
Saw och Hostel? Dom är ingenting mot Martyrs.

Jag är medveten om att jag undanhåller mycket om filmen och inte sagt mycket vad den egentligen handlar om. Men ni får se själva, ni kommer få många överaskningar. Både på gott och ont.

Filmen finns nu i en Halloweenkampanj på Discshop för endast 49kronor. Köp den, du kommer att se en film du aldrig kommer glömma bort.