Hifi och Film

Filmen handlar om Desiré som arbetar som bibliotekarie i Luleå Hon umgås med intilektuella vänner, bor i en dyr och fin lägenhet och dricker espresso från sin dyra espresso maskin. Därimot har hon ett väldigt tråkigt liv och drömmer om att hitta den sanna kärleken.

En dag på kyrkogården ser hon Benny, han är Desirés raka motsatts. Han är mjölkbonde som bor på en gård, han dricker pulverkaffe och bryr sig inte om världsliga saker som dyra prylar eller storstads liv.

Dom får ögonkontakt deras liv kommer nu aldrig bli som förr

Detta är en svensk film av Kjell Sundvall som slog lite av ett biorekord när den kom. över 900 000biobesökare på en svensk film är riktigt riktigt bra. Filmen är baserad på Katarina Mazettis roman som även den gjorde succé.

I huvudrollerna ser vi Michael Nykvist och Elisabeth Carlsson. Dom spelar två ganska bleka karaktärer och det ser faktiskt ut som att dom inte har sminkats i onödan för att se så tråkiga ut som möjligt.
Missförstå mig inte nu, det passar med deras osminkade utseenden för då syns kontrasterna tydligare mellan Desiré och Benny och deras inre lidande och sorg träder fram lite tydligare.

Det är också just det som Benny och Desiré  igentligen har  gemensamt  i filmen, saknad och sorg. Benny saknar sina avlidna föräldrar, och Desiré saknar sin man som även han är avliden. Därav deras möte på kyrkogården i början av filmen.

Det är en ganska mysig historia, dock så är den ganska förutsägbar och man förstår tidigt hur det kommer att bli. Det blir missförstånd, lite gråt, kulturkrockar med mera.

Men trotts det så gillade jag den här filmen. Jag brukar inte tycka att svenska filmer brukar vara något vidare men den här var faktiskt helt okej, Man skrattar en hel del just för att Desiré är väldigt talför och planerande, medans Benny är otroligt kortfattad och rakt på sak. Kontrasterna kunde inte bli mycket större och Michael är den som man fastnar mest för i den här filmen.

Jag har inte sett så mycket med honom tidigare, men jag kommer garanterat ge honom fler chanser efter att ha sett Grabben i graven brevid.

Det här är nog ingen film jag kommer se fler gånger men jag är glad att jag har sett den iallafall och kanske man borde se lite mer svenska filmer, det finns ju uppenbarligen en del guldkorn om man letar lite.

Ge den här filmen en chans om ni hittar den. En klassisk svensk drama/komedi när den är som bäst