SAW 3D
Filmerna om den samhällskritiska seriemördaren Jigsaw verkar aldrig ta slut. Men det gör absolut ingenting då jag anser dom vara riktigt orginella och faktiskt ha ett budskap som få verkar förstå.
Hur står sig SAW 3D mot resten av serien då?
Filmen har precis som tidigare en mängd historier som vävs samman mot slutet, och eftersom jag inte vill spoila för mycket ifall någon inte har sett alla andra delarna så går jag på själva bihandligen.
Bobby Dagen är en av få överlevare från Jigsaws fällor. Han har bestämt sig för att starta en stödgrupp för andra överlevare och har även skrivit en bok om hans överlevnadshistoria. Dessvärre finns det självklart en person som inte gillar det han gör och hans överlevnadsinstinkt sätts på prov ännu en gång, i sann Jigsaw anda.
Den här filmen är riktigt bra trots sina brister. Det är en av de sämre delarna kan jag säga direkt, och det är inte på grund av handlingen, utan för att skådespelarna känns väldigt plastiga och väldigt ointresserade att leva sig in i sina roller.
Saw brukar vara väldigt blodiga, den här är absolut inget undantag, men fällorna känns inte speciellt spännande eller orginella. Personligen tror jag att dom satsat mer på att den skulle visas i 3D och därmed fick lite problem med att prioritera rätt saker i filmen. Det här var min första 3D-film på bio och jag blev självklart imponerad av vilket djup filmen fick. Dessvärre känns det som om SAW var helt fel typ av film att visa i det här formatet. Det skvätter blod mot tittaren och det kastas saker, men helhetsintrycket är ändå att filmen skulle bli precis lika bra i vanlig 2D.
En annan sak är att trots att slutet tillsammans med den klassiska finalmusiken skapar en sjukligt bra atmosfär, så tyckte jag ändå slutet var lite för förutsägbar för att vara en SAW-film. "aha" upplevelsen från första delen är svårslagen, det är jag medveten om. Men när den här filmen slutade var det inte den där rysande känslan av välbehag man är van vid.
Jag förstår att jag kan låta otroligt gnällig, men trots mina klagomål gillade jag den här filmen starkt, och trots att det inte är den starkaste filmen så slår den de flästa nya skräckfilmerna på fingrarna utan några som helst problem. Om du ska se den här så rekomenderar jag att ha ett litet SAW-maraton innan för att vara uppdaterad på alla personer som är med. Det är inte en speciellt svår film att hänga med i denna avslutande del, såvida du inte missat del 6, för då lär du inte hänga med ett dugg, trots tillbakablickarna som man får se.
Gillar du tidigare delar är det här ett absolut måste. Du får många många svar på hur allt ligger till. Och självklart vandrar du iväg från biosalongen med frågan "men,,,?"
Mirrors 2
Filmen Mirrors som släpptes 2008 är en film som enligt mig har fått ta onödigt mycket negativ kritik. Personligen tycker jag det var en av de bättre skräckfilmerna 2008. Bra stämning, bra nerv och riktigt blodiga och snygga effekter.
Nu har det kommit en uppföljare, och efter många års erfarenhet av film kan jag nog räkna upp ungefär 5 uppföljare som är bättre än första delen. Bland dom 5 filmerna finns inte Mirrors 2.
Mirrors 2 handlar om Max som efter en mycket dramatisk bilolycka levt i en djup depression fylld av droger och sprit. Han har mardrömmar och ser märkliga syner som förföljer honom dagligen.
Han får via sin pappa jobb på ett stort köpcenter som nattvakt där han i lugn och ro kan bearbeta sina mardrömmar och psykiska problem.
Men det visar sig snabbt att något inte står rätt till. Personalen på köpcentret börjar dö en efter en och det visar sig att Max märkliga syner i speglarna inte bara existerar i hans fantasi, det finns något bakom spegeln som är på jakt efter blod.
Mirrors 1 var som sagt påkostad och hade även riktigt snygga och brutala effekter. Bland annat en scen i ett badrum som fortfarande är en av de coolaste scener jag sett. Ni som sett den vet nog vilken scen jag tänker på.
Dom effekterna är ett minne blott i uppföljaren. CGI är vanligt bland dagens filmer, det har jag inget imot alls. Men en dålig effekt är en dålig effekt oavsett teknik. Idag är just effekter något som kan hjälpa eller stjälpa en film, och i Mirrors 2 är effekterna knappast någon hjälp. Bland annat är det en scen mot slutet av filmen som verkligen skapade ett antiklimax som är svårt att beskriva i ord. En mäktig scen som blir totalt skrattretande just på grund av dåliga CGI-effekter.
Det är synd, för Mirrors 2 är faktiskt inte en helt dålig film för övrigt. Handligen är helt okej och den har en bra grund att bygga på och vissa scener skrämmer en faktiskt ordentligt. Men det som saknas är den spänning som Mirrors 1 hade. Den var spännande och intressant filmen igenom och hade även mycket bättre och etablerade skådespelare.
I uppföljaren är det, iallafall för mig helt okända ansikten och det känns som om dom själva inte tror på filmen och uppträder ganska stelt. Det blir aldrig riktigt trovärdigt och man bryr sig inte speciellt mycket om bakgrunden till vad som händer.
Jag såg fram mot den här filmen, men min magkänsla hade rätt även denna gång. Att del två är bättre än del ett är mycket ovanligt.
Filmen släpptes direkt på DVD vilket inte förvånade mig det minsta. Den finns att köpa för 169kr på Discshop.
Om ni vill ha en skräckfilm som handlar om speglar rekomenderar jag istället kultklassikern Candyman. Har ni inte sett den så gör det. En fruktansvärt bra film som jag ska skriva om i min kommande kategori Veckans Kultfilm.
Serbian Film
Om du tror att skräckfilmer inte har mer att erbjuda så har du fel. Väldigt fel. Serbian Film är garanterat det absolut värsta som gjorts. Och finns det någon film som är sjukare än den vill jag inte se den, vilket jag aldrig trodde jag skulle skriva.
Filmen handlar om Milos som är en f.d porrskådis som numera valt att vara hemma med sin fru och sexåriga son. Men en dag kommer han via en tidigare arbetskollega i kontakt med Vukmir som enligt rykten kommer göra den ultimata filmen som kan ge Milos så mycket pengar att han och hans familj aldrig någonstin behöver arbeta igen.
Milos tackar efter noga övervägande och påtryckningar från sin fru ja till erbjudandet. Men misstankarna om Vukmir och hans film börjar gro nästan direkt. Det finns ett manus, men Milos får inte läsa det. Istället spelas filmen in medans han får direktiv via en öronsnäcka vad som ska säga och göras.
När Milos protesterar under en scen som han anser vara för extrem och vill hoppa av tar hans liv en mycket otrevlig vändning och han vaknar upp blodig och sönderslagen och har även tappat minnet. Vad har han gjort? Vad har han råkat ut för?
Jag kan säga att Milos skulle må bäst av att inte ta reda på det.
Den här filmen har jag sett fram mot ganska så länge sedan jag läste om den på ett skräckfilmsforum jag är medlem på. Det stog att det skulle vara den äckligaste filmen på länge och att man skulle akta sig för att se den. Jag brukar ta sådan varningar med en ganska stor nypa salt. Men den här gången menade dom verkligen allvar.
Det här ÄR den värsta filmen som gjorts. Alla tabuer krossas så hårt och så våldsamt att jag till slut mådde illa på riktigt. Det har aldrig hänt förr. Senast jag mådde dålig av en film var av Inside som jag skrivit om tidigare. Då ska jag också säga att Inside är ingenting i jämförelse.
Till en början hade jag svårt att tro att den här filmen skulle komma igång överhuvudtaget då det tar nästan 40 minuter innan första lite mer extrema scenen kommer. Men efter det kommer filmen igång och överbevisar sig själv i perversitet och brist på moral. Det är många gånger man får en liten klump i magen och tror att det inte kan bli värre, men det kan det.
Slutscenen är det absolut vidrigaste jag sett och det är inget jag bara skriver utan jag menar det verkligen. Nu vet jag var min gräns går någonstans och jag hoppas verkligen att den gör det hos er som ser filmen också.
Den här filmen kommer garanterat bli kultförklarad och bli en viktig film inom extremfilm. Att slå den här och samtidit vara en bra och spännande film med bra kamerateknik och bra skådespelare blir inte lätt.
Den är lyckad på många plan och jag hoppas verkligen att Studio S eller Njutafilms kommer få lägga vantarna på den här OM den kommer på DVD till Sverige.
Är du minsta kräkmagad och har svårt för SAW, Hostel, Saló eller Human Centipede,,,glöm att du klarar av att se på Serbian Film. Den här filmen visar allt du inte trodde du skulle få se i en film.
Paranormal Activity
Nu har jag äntligen sett 2000talets mest omtalande spökfilm Paranormal Activity.
Filmen som med en budget på endast 15.000 dollar skrämt slag på folk världen över.
Handlingen är väldigt enkel. Katie och Micah har köpt ett hus, ganska omgående märker dom att dom inte är ensamma och att huset är hemsökt. Micah tar chansen att få med dessa paranormala aktiviteter på film och riggar upp filmkamror i huset. Nu har paret chansen att se vad som händer i huset medans dom sover. Vilket för dom blir början på en sann mardröm.
Skådespelartalang var inget som behövdes i Paranormal Activity. Filmen ska föreställa en hemmagjord dokumentär gjord av "vem som helst".
Det gör alltså ingenting att det ibland kan kännas stelt och lite tillgjort.
Kanske låter konstigt men det ökar faktiskt trovärdigheten.
Man ser att katie tycker det är obekvämt att bli filmad, och folk undviker att titta in i kameran. Precis så som många antagligen skulle reagera på att få en filmkamera upptryckt i ansiktet.
Enkelhet. Det är ett återkommande ord när man tänker tillbaka på filmen.
Det finns inga onödiga CGI-effekter, inga monster, ingen bluescreen eller något sådant. Här kör man enbart med känsla och stämning. Och lyckas enligt mig till 100%.
Med mycket simpla händelser och ljud fångar filmen mitt intresse och får mig att sitta kvar i soffan och se klart den här filmen.
Och rädd, det blir man. Och fast jag inte hade speciellt hög volym eller mitt 5.1system inkopplat blev jag riktigt rädd mellan varven och jag var ganska nära på att ta en kort paus när slutet närmade sig. Exakt vad det är man blir rädd för är svårt att svara på, men kanske just för att filmen är så enkel. Det finns faktiskt inte ens bakgrundsmusik. Det borde vara negativt eftersom stämningen försvinner. Men saken är den att jag tänkte inte på att den saknades förens jag började skriva recensionen.
I efterhand har jag hört att den här filmen gör sig bäst med riktigt hög volym och ett bra 5.1 system. Jag trodde faktiskt inte det skulle behövas surroundljud till den här typen av film. Men där hade jag fel. Tydligen ska jag ha gått miste om en del fotsteg och viskningar med mera.
Så när ni ska titta på Paranormal Activity, tänk på att ha maffigt ljud och hög volym för att få ut max av filmen.
Sista halvtimman fram till den mäktiga finalen är något av det mest effektiva jag sett inom just spökfilmer. Man sitter på helspänn hela slutscenen och när eftertexten börjar rulla är man helt färdig, och filmen kommer nog påminna mig några nätter framöver när det knarrar i trappan eller när mina element smäller.
Paranormal Activity kommer jag garanterat att köpa när den släpps. Den saken är klar.
My Bloody Valentine 2009
För inte allt för länge sedan tittade jag på orginalet av My Bloody Valentine som är från 1981. Den tillhör en av de absolut bättre slasherfilmerna från 80talet.
Filmen handlar om en gruva där en av gångarna rasar samman. En man vid namn Henry Warden överlever men hamnar i koma under lång tid. När han väl vaknar är han en psykotisk mördare som mördar allt som är i hans väg.
Samma kväll som han vaknar har stadens ungdomar samlats för att ha fest. Olyckligtvis är Henry Warden redan i gruvan för att slutföra sin hämd. Detta leder till ett blodbad av sällan skådat slag
Ett fåtal ungdomar överlever, bland annat gruvägarens son Tom Hannigen som efter tragedin bestämmer sig för att lämna staden.
10år efter Henrys massaker i gruvan börjar nya mord begås. Råare och våldsammare än tidigare. Polisen börjar misstänka att Henry kan vara tillbaka, trots att han sägs vara död och begraven. Är han verkligen tillbaka, och vad är det egentligen som fört tillbaka Tom Hannigen till staden?
Som Tom Hannigen ser vi Days Of Our Lives stjärnan Jensen Ross Ackles och som stadens unga cheriff ser vi Dawsons Creeks Kerr Smith. Det är absolut inga dåliga skådespelare, men jag vart lite överaskad att se dom båda i en skräckfilm tillsammans.
Remaken följer orginalet nästan slaviskt och handlingen är väldigt enkel så det finns inte mycket som kan gå fel.
My Bloody Valentine känns påkostad och skapar bra inlevelse och intresse. Den är kanske lite förutsägbar men det är ingenting som sänker betyget på något sätt. Den här typen av filmer kräver inte mycket av tittaren utan man får allt serverat framför sig. Vilket ibland kan vara trevligt det med. Den har skön känsla och tempot är snabbt, huvuden kapas, ögon punkteras och mördarens hacka används ordentligt.
Den är blodig och köttig men inte på ett skrämmande eller äcklande sätt, den känns som en typisk skräckfilm för ungdomar i stil med Final Destination och Scream. Skillnaden är att My Bloody Valentine är grymt mycket bättre på alla sätt.
På köpfilmen får man 2 olika utgåvor. En som är vanlig 2D och en som är i 3D. Medföljer gör också en uppsättning 3Dglasögon för att ge maximal upplevelse. Man får även ett hollogramomslag som ger ett mycket inbjudande intryck. Den finns för ett riktigt lågt pris på CDON och den är given i samlingen för alla som gillar skräck.
Trailer och mer info finns på http://www.mybloodyvalentine3ddvd.com/
House On The Edge Of The Park
House On The Edge Of The Park är en extremt sadistisk film och även om den nästan har 30år på nacken så spöar den många av dagens filmer trots att den varken är överdrivet blodig eller har några speciella effekter. Den lyckas genom bra skådespelare och en mycket obehaglig stämning som inte känns krystad eller tillgjord.
Filmen handlar om Tom och Lisa som är på väg hem till sina överklassvänner för att ha en trevlig kväll med god mat och lite festande.
Deras bil börjar börjar krångla och dom svänger in på en verkstad för att se vad det kan vara för fel.
På verkstaden jobbar Alex med sin lätt efterblivna vän Ricky. Efter att ha dom lagat bilen lyckas dom bjuda in sig själva på festen och stämningen är på topp. Men det varar inte speciellt länge då det visar sig att både Alex och Ricky är fullblodspsykopater och njuter att att våldta och tortera folk.
Det är ingen snäll film på något sätt. Dock så speglar den verkligheten ganska bra och får tittaren att tänka till både en och två gånger om att bjuda hem folk hur som helst.
Skådespelarna är riktigt bra i denna gamla film, bland annat ser vi David Hess spela psykopaten Alex. Det är inte första gången man ser honom spela psykopat, han har spelat det tidigare i filmerna Last House On The Left och även i Hich-Hike. Han är helt otroligt övertygande och det känns äkta det han förmedlar.
Vi ser även skådespelare från Tenebre, Cannibal Ferox, och även City Of The Living Dead. Men det är ändå David Hess som är det stora namnet och mest värt att nämna. De andra skådespelarna kan ni läsa om här
Filmen utspelar sig mestadels i ett vardagsrum i huset och tempot är långsamt och ångestladdat. Det är en mycket tung stämning genom hela filmen och man förväntar sig det värsta hela tiden. Det är mycket förnedring och hat och filmen klipptes nästan 15 minuter av den engelska censuren.
Man får inte direkt se någonting som kanske chockerar med tanke på att vi idag har filmer som SAW och Martyrs, men den här filmen är en sådan där man skapar sig mycket egna bilder och man får enorm sympati för dom drabbade i huset.
Kameran arbetar väldigt snyggt och något som skapar en mycket märklig stämning är musiken. Bland annat hör vi låten Sweetly som skapar en helt galen kontrast mot det man får se framför kameran.
Det visar sig efter lite sökande att David Hess bitvis ligger bakom musiken i den här filmen.
Om ni är intresserade av hans musik och filmkarriär kan ni läsa här . Det finns mycket att läsa om denna allkonstnär.
Lösa rykten säger att en remake planeras på den här, och med tanke på att det gjorts en på Last House On The Left så skulle det inte förvåna mig om även den här får sig en nyinspelning. Men jag har svårt att tro att den blir bättre än orginalet.
Det är något visst med den här typen av filmer från 70-80talet. Samma sak med den beryktade filmen I Spit On Your Grave som även den innehåller tortyr och våldtäkter. Man får sympati och längtar efter att få se någon form av hämd, man sitter och är frustrerad och blir tillslut riktigt arg,,,vilket innebär att filmen verkligen nått fram till tittaren.
Nu har filmbolaget Njuta Films sedan ungefär 2år tillbaka rättigheter att sälja House On The Edge Of The Park i helt oklippt skick vilket känns otroligt kul att se. Får ni chansen att se denna skräckpärla från 70talet så bör ni verkligen se den. Dagens skådespelare kan omöjligen mäta sig med David Hess vad gäller galensap och övertygelse.
House On The Edge Of The Park finns att köpa för ett bra pris på Subdvd. 
Drag Me To Hell
Christina jobbar på en bank och gör allt för att bli befodrad och få en karriär inom yrket. Det gör även kollegan Stu Robin och bankchefen säger att för att få klättra i karriären gäller det att ta en hel del svåra och jobbiga beslut. Detta leder till att Christina gör allt för bräcka Stu och bestämmer sig för att tuffa till sig lite för visa vad hon går för och få sin befodran.
In på banken kommer en gammal kvinna vid namn Mrs Ganush och vill ha ett lån för att ha råd att bo kvar i sitt hem som hon bott i över 30 år. Christina väljer att säga nej trots att samvetet säger ja.
Mrs Ganush blir oerhört ledsen och sårad och kastar i vredesmod en förbannelse över Christina som heter Lamia.
Förbannelsen förföljer Christina dag som natt och kommer föra henne till helvetet inom tre dagar.
Finns det något att göra för att häva förbannelsen eller är Christina dömd att brinna i Helvete för alltid?
Drag Me To Hell var en av de filmer jag mest såg fram imot i skräckfilmsvärlden. Det var inte bara själva handligen som lockade mig utan även att den är gjord utav Sam Raimi som tidigare gjort skräcksuccén Evil Dead.
Precis som i Evil Dead finns det utöver skräck en stor och varm portion humor. I många andra filmer brukar det sällan fungera då det ena brukar slå ut det andra, men Drag Me To Hell lyckas perfekt med den kombinationen.
Den är snyggt filmad och det syns tydligt att det är Sam Raimi som ligger bakom filmen. Han använder som tidigare intressanta vinklar och väldigt udda zoomningar, vilket känns igen både från filmerna Evil Dead och Army Of Darkness.
När det kommer till dom effekter som är med i filmen är det av väldigt varierande kvalité. Vissa av dom är otroligt lyckade trots väldigt enkla och billiga medel. Medans vissa CGI effekter känns mindre lyckade och ser nästan lågbudget ut. Men med tanke på att hela filmen känns lite som en hyllning til skräckfilm kan det mycket väl vara ett medvetet val.
När vi kommer till skådespelarna så ser vi Alison Lohman spela huvudrollen Christina. Henne har jag inte sett någonting av tidigare, men jag tyckte om det jag såg. Hon Spelar med enorm övertygelse och lyckas skapa medlidande för karaktären hon spelar.
Vi ser även Justin Long. Han har tidigare mestadels setts i komedier och actionfilm och spelar här den mycket skeptiska men ändå trogna pojkvännen som ställer upp för Christina på alla sätt som är möjliga. Jag gillar Justin Long och hade hoppats på att han skulle ha haft en lite större roll än vad han hade. Men det lilla han är med gör han riktigt bra.
Som den onda och hämdlystna Mrs Ganush ser vi Lorna Raver. Den som gjort sminket på henne borde vinna ett pris. Hon ser riktigt vidrig ut om man kan nästan känna lukten av hennes andedräkt.
Drag Me To Hell är trots sin enkelhet en av de bättre skräckfilmerna på många många år. Den är inte speciellt blodig utan satsar mer på stämning, ljudeffekter och sist men inte minst, timing. För det är något Sam Raimi är expert på.
Jag är väl medveten om att jag inte skrivit mycket vad som händer i själva filmen. Men för att ge dig som läser det här bästa möjliga upplevelse har jag valt att inte göra det. Men tro mig,,,du kommer få allt du begär av en skräckfilm.
Drag Me To Hell finns för endast 119kr på CDON
Filmens officiella hemsida med mer info och trailer finns på http://www.dragmetohell.net/
Sleepwalkers
Sleepwalkers är en film baserad på en novell av skräckmästaren Stephen King. Handlingen utspelar sig i en liten stad som Charles Brady och hans mamma precis flyttat in till. Charles går i skolan och i hans klass går en tjej som fångar hans intresse. Hon heter Tanya och hon får upp ögonen för Charles. Men familjen Brady har helt andra planer för Tanya. Dom tillhör nämligen arten Sleepwalkers, en slags vampyrer som slukar livsenergi ur unga kvinnor.
Sleepwalkers skulle kunna bli hur bra som helst, det är en helt okej handling, det är bra skådespelare som har fått bra karriärer och effekterna är även dom godkända med tanke på att filmen är från 1992.
Men det är någonting som inte når fram. Den börjar bra och intressant men mot slutet känns allt totalt urspårat och att det bara är nödlösningar kvar. Tempot tar en mycket snabb vändning och från en långsam bra uppbyggnad så smäller det bara till och det blir kaos i 5 minuter sen är filmen slut.
Det är det som ofta är problemet med Stephen Kings filmatiseringar. Antingen blir dom hur bra som helst eller så blir det riktiga floppar som bara känns förvirrade. Sleepwalkers hamnar i en gråzon då filmen skulle behöva vara lite lite längre och ha mer historik och kanske lite tillbakablickar eller något för att man ska få mer grepp om allting.
Skådespelarna är bra och känns övertygande. Bland annat ser vi Brian Krause från succeserien "förhäxad".
Som hans motspelerska ser vi Mädchen Amick från serierna Joey och Gossip Girl.
I övriga roller ser vi bland annat kända ansikten som Ron Perlman, Alice Krige och i riktigt små roller ser vi både Stephen King och faktiskt också Hellraisers skapare Clive Barker.
Det här är trots allt negativt ingen direkt dålig film. Den funkar men det skapas mycket frågetecken och det är en hel del logiska luckor och väldigt konstigt agerande av vissa personer i filmen som förstör helhetsintrycket av filmen. Ingen film jag kommer att se om, men heller ingen film jag ångrar att jag har sett.
Men gillar ni Stephen Kings böcker eller filmerna baserade på hans böcker så tycker jag allt ni ska ge den en chans. Den finns att köpa på Play som har fri frakt och bra priser. 
Död Snö
Död Snö handlar om några läkarstuderande ungdomar som ska åka till fjällen för att festa och åka skidor. I gänget finns en tjej som älskar friluftsliv och då väljer att ta sig till stugan ensam till fots. Men då hon inte kommer fram börjar oron spridas i stugan.
Det blir ju inte bättre utav att en man knackar på dörren och berättar om vad det är för plats dom valt att festa på.
Fjället sägs vara en plats där en stor mängd nazister frös tills döds under andra världskriget då lokalbefolkningen tog lagen i egna händer och jagade upp dom på fjället. Legenden säger att nazisternas ondska fortfarande väntar på att få vakna till liv och slå tillbaka på allt som står i deras väg.
Finns det verkligen onda makter därute på fjället eller är det bara fantasier hos en förvirrad gammal man?
När jag för första gången läste om Död Snö trodde jag inte mina ögon. En Norsk skräckfilm med nazistzombies på ett fjäll? Det låter ju för bra för att vara sant.
Norge har på senare tid gjort riktigt uppskattade skräckfilmer både i Norge och internationellt som Rovdyr och Fritt Vilt, så det här såg jag verkligen fram imot att se.
Att gänget bakom filmen gillar gamla B-filmer som Evil Dead och Bad Taste syns tydligt på många sätt. Dels sättet den är filmad på och referenser till andra filmer då ena karaktäreren i filmen är filmfantatiker slänger ur sig citat efter citat. Han bär även en Braindead tröja så nog flirtas det med kultklassiker alltid vilket är rörande att se.
Vi möts av mycket splatter och våld. Huvuden flyger av och tarmar ramlar ut. Effekterna är bra och välgjorda och eftersom filmen utspelas i snö blir det snygga kontraster mellan den kritvita snön och ett mörkrött blod.
Något jag har haft svårt att acceptera är zombies som springer,men i den här filmen gör det faktiskt ingenting då tempot verkligen behöver ett ryck efter en gansa lång inledning.Det tar sin tid innan slakten börjar. Men filmen räddas av sin charm och man lär känna huvudpersonerna riktigt väl. Det är mycket humor och roliga oneliners i filmen så det är absolut ingen ren skräckfilm vi pratar om. Den håller måhända inte samma klass som Shaun Of The Dead, men det är inte så långt ifrån faktiskt.
Musikvalet är ockå något jag reagerade på väldigt snabbt, vad passar bättre som intromusik än Norges kanske mest kända klassiska stycke "I Bergakungens Sal" skriven utav Edvard Greig
Jag älskar Död Snö. Inte bara för att det är en zombiefilm, utan för att filmen är bra på många sätt. Bra effekter, snyggt foto och vackra miljöer. Härliga skådespelare och bra musik. Helt klart en sevärd film
Klicka er gärna in på Död Snös hemsida där ni kan se på trailern och läsa lite mera om den.
Död Snö finns för en löjligt lågt pris just nu på CDON där det är Halloweenkampanj med mängder av rabatter på olika skräckfilmer.
Territory
Territory utspelar sig i Australien där Kate guidar turister genom en flod med sin båt. Plötsligt ser hon en nödraket en bit bort och frågar passagerarna om det är okej att vända för att se vad som har hänt.
Det dom finner är en trasig båt och besättningen är spårlöst borta. En liten stund senare kommer en kraftig smäll från ingenstans och Kates båt börjar sakta att sjunka. Som tur är finns en liten ö precis i närheten där dom tar skydd.
Det visar sig vara en mycket stor krokodil som attackerat dom. Nu upptäcker dom ett problem, solen börjar gå ner och tidvattnet gör att ön dom befinner sig på snart kommer vara under vatten. Nu gäller det att lyckas ta sig till fastlandet utan att attackeras av krokodilen som väntar på dom i djupet intill dom.
Det skryts mycket på fodralet jag höll i när jag köpte filmen för en tid sedan. Dels att den är gjord av
Greg Mclean som gjort den enormt bra skräckfilmen Wolf Creek. Sedan står det att det är "The best killer crocodile movie ever". Mina förväntningar var inte direkt jättehöga då skräckfilmer med djurtema brukar sluta i katastrof. Det gjorde även den här, tyvär.
Filmen börjar bra och är faktiskt riktigt spännande och innehåller en hel del överaskningsmoment. Därimot ju längre man tittar ju mer logiska missar kommer.
Bland annat undrar jag vad som hindrar krokodilen att gå på land? Krokodilen ser också i vissa scener riktigt välgjord ut för att i nästa scen vara enormt dåligt animerad.
Effekterna är även dom väldigt ojämna. I vissa scener är krokodilen väldigt välgjord, för att i nästa scen vara riktigt dåligt animerad.
Vad man därimot kan tycka är att huvudrollerna spelas riktigt bra. Bland annat får vi se Radha Mitchell som vi sett i Finding Neverland och Man On Fire.
Den manliga huvudrollen spelas av Michael Vartan som var med i thrillern One Hour Photo och Monster In Law.
Dom gör sitt jobb och det är antagligen det enda som gör filmen sevärd. Territory, eller Rouge som den också heter är absolut inget mästerverk på något sätt utan en väldigt stationär film när det handlar om djur som terroriserar sin omgivning. Den är bättre än Anaconda, och sämre än Hajen om man ska göra någon som helst jämförelse. Man tittar, irriterar sig på folks mycket märkliga beteende och klassiska klyschor som dom flesta djurskräckisar innehåller. (att en hund måste vara med som exempel) Sedan när filmen är slut undrar man lite varför man ens tittade klart, sen glömmer man bort den.
Jag hade tur som hittade den för endast 39kr på Lidl och inte gav 99kr som den kostar på CDON
Vill ni därimot se en riktigt bra krokodilfilm ska ni se långfilmen Primeval. Den är riktigt bra och känns betydligt mer värt pengarna än detta fiasko.
Martyrs
Martyrs är en fransk skräckfilm som börjar med att en sönderslagen liten flicka vid namn Lucie springer förvirrad och gråtandes på stadens gator. Det visar sig att hon rymt från en källare i ett fabriksområde där hon varit fånge i över 1 år och metodiskt misshandlats och torterats varje dag på de mest hemska sätt.
Myndigheterna kopplas in och tar hand om flickan som sätts in på ett fosterhem där hon blir vän med Anna.
Tack vare Anna kan Lucie tala ut om vad hon varit med om och få tröst på nätterna som fylls av mardrömmar och monster.
Filmen hoppar sedan 15 år framåt i tiden. Lucie har bestämt sig för att hämnas och Anna står vid hennes sida i vått och torrt, redo att ordna med alibi och andra saker om något går fel.
Nu har alltså Lucie chansen att hämnas för det som hände i källaren för 15år sedan. Äntligen ska hon möta sina demoner och kanske slippa vakna varje natt av mardrömmar. Hämden är ljuv och det är inga trevliga saker vi får se. Det är riktigt rått och grafiskt och man märker snabbt hur filmen kommer att bli,,,eller?
Det värsta kommer lite senare. För filmen har knappt hunnit börja än. Efter själva hämden får man se något som är så mörkt, så hatiskt och jävligt att det enda ordet man kan komma på till en början är "ondska".
Men det är mycket upp till tittaren att bedömma vad som egentligen händer, vem som är offer och vad som är syftet med filmen. Att regisören Pascal Laugier är en drömmare och har stora funderingar om livet råder det inget tvivel om.
Han lyckas förmedla det på ett mycket bra sätt och har gjort en skräckfilm som verkligen träffar rätt nerver, om man ser den ur rätt perspektiv. Det här är inte en film man slår på för att bara fördriva tiden, den här filmen är otroligt tung och tar mycket energi, planerar du på att göra något roligt och vara på bra humör resten av kvällen, välj en annan film. Martyrs skakar man inte av sig som man gör med de flesta andra filmer. Martyrs sätter sig länge.
Huvudrollerna Anna och Lucie övertygar och levererar precis det man vill se. Kroppsspråk och blickar, allt känns äkta och passar perfekt i filmen.
Sminket och effekterna känns ibland otroligt realistiska och man får bokstavligt talat ont av vissa saker man får se. Ni kommer garanterat fårstå vilka scener jag syftar på när ni ser filmen. Lidandet i den här filmen är nog det absolut värsta och mest oväntade jag sett på många år.
Saw och Hostel? Dom är ingenting mot Martyrs.
Jag är medveten om att jag undanhåller mycket om filmen och inte sagt mycket vad den egentligen handlar om. Men ni får se själva, ni kommer få många överaskningar. Både på gott och ont.
Filmen finns nu i en Halloweenkampanj på Discshop för endast 49kronor. Köp den, du kommer att se en film du aldrig kommer glömma bort.
Strangeland
Strangeland är en film från 1998 gjord utav Twisted Sisters frontman Dee Snider. Han spelar även filmens huvudperson Cpt Howdy som via internet bjuder hem folk som han sedan torterar på de mest sadistiska sätt. En kväll kidnappar han polisen Mike Gages dotter och jakten på psynonymen Cpt Howdy tar sin början.
Det här är en film gjord av Dee Snider som sagt, det är ingen högbudget film på något viss, men den är charmig och kan mer ses som en hyllning till allt vad skräckfilm heter.
Den är inte speciellt rå eller läskig på någotvis om man ser den ytligt. Därimot har den en ganska skrämmande underton med tanke på hur verklighetstroget hans sätt att finna offer är.
Han älskar det spel han startat och njuter av att veta att han är efterlyst och att polisen är honom hack i hälarna hela tiden. Cpt Howdy är en extrem sadist och älskar bondage och tortyr. Han hänger på de extrema klubbarna och har mängder av piercingar och tatueringar. Han har inga rädslor då han längtar efter döden och ser det som det absolut största som kan hända en människa.
Det är en underhållande film och att kalla den för skräck är kanske inte helt rätt heller. Den är inget som den inbitna skräckfanatikern kanske gillar. Därimot om man gillar Dee Snider och hårdrock kan den vara ett bra alternativ då soundtracket är riktigt bra. Det är musik med Deftones, Sevendust, System Of A Down och en mängd andra band värda att lyssna på.
Vad gäller skådespelarna finns inte mycket att säga. Dee Snider är cool att se på, men han är inte mycket till skådespelare direkt, även om han var duktigare än jag förväntade mig. Men i en liten biroll som stadens lokala lynchmob ser vi den alltid lika hårda Robert Englund. Att han kan agera råder det inga tvivel om och han levererar bra, precis som alltid.
Kevin Gage som spelar polisen är enligt mig otroligt stel och verkar inte alls trivas i sin roll. Han är väldigt grå och antingen överspelar han eller presterar otroligt dåligt. Mycket ostabil skådespelare med andra ord.
Det här är en film som kryllar av små små missar titt som tätt, vilket Dee Snider inte skäms det minsta över utan i komentatorspåret man kan lyssna på så garvar han själv ganska rejält. Speciellt när det gäller missen med en hund och en tidning. Det är kul att han bjuder på sig själv och han är otrolgit rolig att lyssna på.
Den här filmen har sina brister, men jag gillar den iallafall. Handlingen är helt okej men manuset och även skådespelarna sänker det totala intrycket. Vilket är lite synd då filmen har enorm potential.
Men som sagt. Gillar ni tung musik, lite tortyr och udda karaktärer borde ni kolla den här filmen. Den finns inte i nuläget släppt på DVD i Sverige men finns att köpa på Play.com
Besökarna
Frank och hans familj har köpt sitt drömhus, Frank har en karriär inom reklambranchen och livet är på topp.
Dom flyttar in och börjar renovera men det tar inte lång tid förens märkliga saker börjar hända och Frank blir mer och mer övertygad om att dom inte är ensamma i huset. Han tar tillslut till drastiska metoder för att ta reda på vem, eller vad som hemsöker deras hem
Sverige har aldrig varit kända för att skapa intressanta eller bra skräckfilmer. Varför det är så kan jag inte svara på men antagligen är det för att filmerna sällan får någon direkt budget och vi inte har några skådespelare som skulle klara av agera efter ordning.
Men vi har filmen Besökarna som jag tycker klarar av det galant även om det inte är en renodlad skräckfilm.
I huvudrollerna ser vi Kjell Bergqvist och Lena Endre. Två mycket kompetenta skådespelare som verkligen levererar i den här filmen.
Vad som är lite speciellt med filmen är att det är mycket humor och värme i filmen. Det fokuseras mycket på att man ska få känna familjen ordentligt vilket jag tycker är viktigt i den här typen av film. Man får följa deras vardag och se hur dom lever och renoverar i huset. Det blir absolut inte långtråkigt utan snarare att man blir nyfiken och undrar hur den familjen kommer reagera på att bo i ett hemsökt hus.
Vi bjuds även på roliga bikaraktärer och det är den ständigt bananätande brevbäraren som börjar bli less på att köra upp posten till huset för att familjen inte orkat köpa någon brevlåda. Vilket leder till en hel del bråk och roliga situationer.
Som medium och spökforskare får vi se Johannes Brost. Lite märkligt val av skådespelare kanske men han passar som den flinande och glasögonbeprydda spökjägaren. Den mest förvirrade och roligaste scenen är mellan just honom och brevbäraren. En riktigt underbar scen.
Det är också det som räddar filmen. Humorn. Utan den skulle filmen inte bli speciell utan bara bli en jämförelse med Huset Som Gud Glömde, vilket säkert regisören tänkt på. Man kan koppla av en lång stund och le för att helt plötsligt hoppa till och verkligen bli rädd. Det är ruskigt bra timing vid själva skräckmomenten vilket gör filmen oförutsägbar och intressant.
Det här är ingen film med mycket effekter, tvärtom så är det en väldigt enkel film som med små medel lyckas skrämma tittaren ordentligt mellan varven. Tänker inte berätta vilka skräckmoment som förekommer utan det får ni se själva. Men jag lovar att på minnst två ställen kommer ni garanterat att hoppa till ordentligt i tv-soffan.
Filmen kan därimot bli lite väl snabb vid slutet. Från att börja som en lugn småkuslig film skenar det iväg lite väl mycket och håller ett toktempo mot slutet. Vilket jag kan tycka är lite synd då jag hade hoppats på det lite småkusliga tempot filmen igenom.
Men för att sammanfatta. Det här är en kultklassiker och den håller fortfarande trots att den är från 1988. Det finns många filmer som är betydligt nyare som inte kommer i närheten vad gäller stämning och obehag. En riktigt bra film man inte kommer att glömma bort på många många år
Nu får ni chansen att se den på DVD för ett bra pris på Discshop
Vacancy
Ett gift par tar in efter en lång bilresa in på ett motell. Dom blir bemötta med öppna armar av mannen i receptionen och får ett rum. Det är ganska sunkigt och omodernt men dom är trötta och tar det ändå. Stämningen är spänd mellan dom av olika anledningar och mannen sätter sig framför tv där han finner ett gäng videokasetter. På banden ser han människor som blir mördade och torterade, efter en stund känner han igen rummet lite väl mycket och inser nu att det är det rummet dom hyrt han ser på kasett efter kasett. Nu börjar paniken komma och dom inser nu att dom måste ta sig därifrån. Vilket blir svårare än vad dom trodde
Som det gifta paret ser vi Luke Wilson och Kate Beckinsale. Båda är helt okej skådisar och i den här typen av filmen är det bara ett plus om man har talang och kan spela rädd och det klarar dom båda briljant. Skräcken dom förmedlar känns faktiskt ganska äkta och dom springer inte bara runt i panik utan försöker tänka logiskt och metodiskt efter ett sätt att komma därifrån. Vilket inte är det lättaste då hela rummet är bevakat.
Filmen påminner lite om en blandning av Hostel och Strangers. Det är ganska kuslig stämning och handligen är inte på något sätt overklig. Att folk filmar när dom mördat sina offer är knappast något nytt fenomen utan har funnits så länge det funnits videokameror. Skillnaden i Vacancy är att i den finns ett nätverk av människor redo att betala stora summor pengar för att köpa videobanden med morden. Vilket jag tycker är betydligt obehagligare än själva filmen i sig.
Tempot och stämningen i filmen byggs upp genom hela filmen och mot slutet är man riktigt nervös och spänd.
Det bjuds på många överaskningar och det är svårt att slappna av då det mer eller mindre genom hela filmen händer någonting. Man blir lätt paranoid och kan inte ens föreställa sig situationen huvudpersonerna finner sig i.
Jag rekomenderar verkligen den här filmen. Den är inte blodig utan bygger mest upp en kuslig och paranoid stämning som inte många andra filmer lyckas med. Den enda som kommer i närheten är isåfall The Strangers och filmen Ils
Filmen har en hemsida som ni finner här
All The Boys Love Mandy Lane
Mandy Lane har över sommaren blivit killarnas nya favorit i skolan. Hon dricker inte, tar inga droger och är oskuld.
Alla killarna vill ha henne och gör precis vad som helst för hennes skull.
Några killar beslutar sig för att ha fest på en ranch och bjuder med Mandy och några tjejer till för att festa loss ordentligt och förhoppningsvis få Mandy Lane i säng.
Men någonting går väldigt fel och folk börjar dö en efter en på riktigt plågsamma sätt.
Den här filmen tror jag inte man bara kan tycka den är "sådär". Utan antingen tycker man den är bra eller totalt usel.
Jag gillar den, men sen är jag svag för den här typen av filmer. Det kan påminne lite om Friday The 13th blandat med en ungdomsserie i stil med OC om man nu ska göra någon form av jämförelse.
Effekterna och överaskningsmomenten är välgjorda och man hoppar till ett antal gånger och känner en hel del obehag vid några av morden. Det är ändå inte supervåld som i många andra slasherfilmer utan istället är den smart gjord där man skapar egna bilder av vad som händer.
Skådespelarna är därimot något som sänker filmen en smula. Ingen är speciellt duktig eller sticker ut på något sätt. Nu är det ju som tur är en film som kanske inte kräver superskådespelare men jag saknar ändå lite av den biten då filmen inte enbart är en skräckfilm utan blandar även in en del drama och mycket konversationer mellan ungdomarna.
Men överlag tycker jag den här filmen funkar riktigt bra och jag hade inga problem att hålla mig vaken under filmen eller vara nyfiken på hur den skulle sluta. Den här filmen håller kanske inte samma klass som många andra i den här stilen, men det kan garanterat vara en bra inkörsport för dom som precis börjat gilla skräckfilmer av det lite råare slaget,eller vill ha en film men en bra handling och mer än bara blod och splatter.
Filmen finns för endast 39kr på CDON
Trailer och info om filmen finns här
Jag gillar Mandy Lane
Teeth
Den här filmen visste jag ingenting om när jag köpte den. Den såldes för underpris på CDON så jag passade på och slog till.
När man läser om den förstår man att det verkligen är en B-film och en riktigt urflippad story, men kanske det finns charm och humor som väger upp?
Filmen handlar om den unga kvinnan Dawn som kämpar för att ungdomar ska se oskuld som det finnaste människan har och spara den till den rätta i livet. Hon driver en förening i skolan som närmast påminner om en sekt. Men i den träffar hon en kille och känslorna tar överhand. Dom råkar ha sex, tyvär är det sista gången för killen då man få förklaringen på varför filmen heter Teeth.
Dawn lider utav någonting som heter Vagina Dentala. En förbannelse som omnämts i antikens Grekland och endast den rätta i Dawns liv kan rädda henne från förbannelsen.
Jess Weixler spelar Dawn och till en början gillade jag hennes lite pryda och blyga sätt. Men hon är ungefär likadan hela filmen och lyckas aldrig övertyga på något sätt. Personligen kan jag komma på en mängd skådespelare som skulle passa betydligt bättre i den rollen. Något Jess Weixler borde träna på är att spela rädd och chockad, för det är någonting hon verkligen inte kan.
Det här skulle utan tvivel kunna bli en riktigt bra film, men istället känns den bara ointressant och tråkig. Till stor del beror det på skådespelarna. Det finns några blodiga och köttiga scener som är riktigt välgjorda, men dom saboteras av det enormt dåliga agerandet som antingen Dawn eller offret står för.
Jag misstänker att filmen på något sätt har lite samhällskritik vad gäller sexualupplysning i skolan och lite hur moralen i USA fungerar. Som exempel så får eleverna aldrig se hur det kvinnliga könsorganet ser ut i skolböckerna. Istället är det ett stort klistermärke med en guldstjärna.
Man får heller inte reda på varför Dawn drabbats av Vagina Dentala, men man ser ett stort kärnkraftverk i bakgrunden av deras hus. Så det är säkert meningen att filmen ska ge en liten spark vad gäller den biten också.
Nu hade jag som tur var inga förhoppningar om den här filmen, men lite mer hade jag iallafall hoppats på.
För er som vill kika på filmens officiella hemsida så klicka HÄR
Nej det här är en film jag är glad att jag bara betalade 39kronor för. Mer är den inte värd. Den finns som sagt på CDON om du vill köpa den billigt.
Critters
Långt ute i rymden finns ett asteroidfängelse där några varelsen är fångade. Några av dom lyckas rymma och styr sin farkost mot jorden. Två prisjägare tar på sig uppdraget att döda rymlingarna och till slut landar dom i en liten sömnig håla i Kansas.
Familjen Brown ser en kväll något märkligt på himlen och ser att det inte landar långt från deras hus. Det visar sig att dessa varelser som kallas "Crites" på sin planet har landat och beslutat att göra det dom är bäst på. Äta.
Det här är en scifi/horror/komedi som kom 1986 och det är svårt att inte dra paraleller med en mängd andra filmer som kom ungefär det året. Vi har Gremlins, Ghoulies och även Killer Klowns.
Men regisören Stephen Hered säger själv att idén till Critters kom långt långt innan dom liknande filmerna gjordes. Om det är så eller inte är det bara han som vet. Men en sak är säker och det är att han gjorde en av 80talets bästa monsterfilmer. Den håller absolut klass med Gremlins och det är konstigt att Critters inte blev större i Sverige än vad den blev. Men jag hoppas att Njutafilms eller Studio S släpper dom i framtiden då Critters inte finns släppta med svensk text för närvarande
.
Den här filmen är faktiskt riktigt välgjord och effekterna är även dom av hög klass. Skådespelarna är bra och i en roll ser vi även ung Billy Zane som vi sett från bla Titanic. Han spelar pojkvän till dottern i familjen Brown som får slåss för sina liv mot dessa små lurviga monster.
Utöver familjen får man lära känna en mängd märkiga karaktärer, dels har vi byfånen Charlie som får ont i tänderna av UFOn. Vi har även den lokala polischefen Harv som spelas av den alltid lika bistra M. Emmet Walsh och sist men inte minst de två prisjägare som kan byta ansikten.
Critters har glimten i ögat och den är inte speciellt läskig på något sätt utan är gjord med en stor portion humor. Varelserna har enorma personligheter och gör att man gillar dom direkt när man ser dom.
Den har fått tre stycken uppföljare och i del 3 får vi även se en mycket ung Leonardo DiCaprio som enligt rykten skäms över den filmen.
Får ni chansen att se Critters så borde ni ta den. Filmerna finns för väldigt bra pris på Play.com
Hatchet
Hatchet har redan fått kultstatus och sägs vara banbrytande inom skräckfilm. Den kom 2006 och stoltserar på fodralet med "It's not a remake. It's not a sequel. And it's not based on a Japanese one",
Det måhända vara sant men det är svårt att inte hitta likheter med redan existerande filmer. Den är lite som en hybrid mellan Friday the 13th och The Burning fast med en stor mängd humor.
Filmen börjar med att två krokodiljägare som spelas av Robert "Freddy Krueger"Englund och Joshua Leonard som attackeras av någonting. Man får inte se vad det är men det är garanterat ingen krokodil som dödar dom.
Efter det så hoppar filmen fram till ett gäng ungdomar som är på en stadsfestival. Två av dom bestämmer sig för att åka på en liten utflykt. Legenden berättar om ett hemsökt träsk som är lite av en turistattraktion. Det är självklart samma träsk som i början av filmen. Båten som guiden använder sig av går på grund och nu får dom höra berättelsen om Victor Crowley, en svårt missbildad pojke som sägs hemsöka träsket och skogen dom just nu befinner sig i. Han påstogs ha blivit bränd till döds i sitt hem och legenden säger att man fortfarande kan höra hans desperata rop efter sin pappa.
Det här är en riktigt blodig och köttig film. Inget lämnas åt fantasin utan vi får se det mesta man kan tänka sig. Avslitna armar, roterande huvuden och kroppar som slits i stycken. Charmen med filmen är just att det är så överdrivet och sjukt. Blodet sprutar och det zoomas in så mycket som möjligt på sår och stumpar. Att sedan några skådespelarna är komiker gör inte saken bättre. Bland annat får vi se Deon Richmond och Joel Moore som är riktigt roliga och bra skådespelare.
Hatchet är gjord med glimten i ögat vilket antagligen gjort att den har den status den har idag. Min sambo som inte ens gillar slasherfilm tyckte den här var sevärd och hon började skratta när det var som blodigast. Hon förstod att man inte ska ta filmen på för stort allvar utan mer se den som en hyllning till klassikerna inom skräck.
Det finns en hel del stora skräckikoner i filmen. det är nämligen allas våran Kane "Jason" Hodder som gömmer sig under sminket på Victor Crowley. Vi får även se Tony "candyman" Todd i en riktigt skön scen och som jag skrev i början är även Robert Englund med i början av filmen.
Det här var en film jag köpte i samband med att jag förbokade Friday The 13th och fick ett bra pris på Discshop. Den var helt klart sevärd och jag kommer garanterat se den fler gånger. Tyvär verkar den vara slut hos de flesta leverantörer. Men hittar ni den här någonstans så köp den direkt. En modern klassiker helt klart.
Friday the 13th 2009 Extended Cut
Jag blev precis som nöjd som jag hade hoppats på och ser inga problem med remakes längre vilket jag gjorde förr.
Till en början var jag otroligt skeptisk mot den här filmen, Jag började sedan tänkte efter och insåg att The Hills Have Eyes och Texas Chainsaw Massacre blev hur bra som helst, så varför skulle inte den här kunna bli det?
Filmen handlar precis som i orginalen om ungdomar som envisas att campa och festa vid Crystal Lake och som skrämmer varandra med sägnen om Jason, den lilla pojken som såg sin mor halshuggas och efter det bosatte sig i skogen och beslutar sig att hämnas på alla ungdomar som besöker Crystal Lake.
Det dom har gjort för att få lite fart och mer logik i filmen är att dom tagit lite från de fyra första delarna i serien och fixat ihop det till en enda film. Man får bland annat se hur han får sin mask och även altaret där han bevarar sin mammas huvud.
Kanske lät som lite spoilers men tro mig,någon spoiler som påverkar själva filmen tänker jag inte ge er trots att jag är bra sugen. Det finns mycket jag vill berätta men som ni får uppleva själva.
Det jag därimot kan säga är att man får se lite nya sidor av Jason man inte fått sett tidigare. I orginalen är han mer som en maskin som bara går rakt fram och dödar alla som kommer i hans väg. I den här får man istället se honom som en logisk mördare som är planerande och riktigt ond.
Morden är riktigt tuffa och i sann Jason anda och effekterna är hur bra som helst. Dom som ligger bakom filmen är inga amatörer vad gäller skräckfilm utan det är Marcus Nispel och Michael Bay. Dom var båda var med och gjorde remaken på Texas Chainsaw Massacre (recension på den kan ni läsa här.) Michael Bay var även med och gjorde Unborn, Transformers och han kommer även vara med och göra remaken på Nightmare On Elm Street som kommer under 2010
Skådespelarna i Friday The 13th är helt okej. Bland annat ser vi Gilmore Girls och Supernatural stjärnan Jared Padalecki som spelar Clay Miller som letar efter sin försvunna syster som senast såg vid Crystal Lake.
Som Jason ser vi den 1,97långa Derek Mears. Hans stora kroppshydda passar perfekt som Jason även om Kane Hodder fortfarande är min favorit av dom som spelat Jason tidigare.
Det finns inte så mycket mer att skriva om filmen, och gör jag det så förstör jag lite av alla överaskningar om Jason som man får reda på i denna riktigt välgjorda remake. Den håller kanske inte samma klass som Texas Chainsaw Massacre men det är inte långt ifrån. Den var riktigt riktigt bra och blev aldrig långtråkig utan den är väldigt jämn och bra. En uppföljare sägs vara planerad och den ska komma nästa år om allt går som det ska.
Den här kommer jag se många gånger det är en sak som är säker. Den får en svag 9 av 10
Cloverfield
Cloverfield kan närmast beskrivas som en blandning utav Godzilla och Blair Witch Project. Själva grundhandlingen är inget märkvärdig om man jämför med andra filmer. Det som gör den speciell är att den är filmad som en egengjord dokumentär med en vanlig enkel handkamera på flykt ifrån kaoset.
Effekterna är ruskigt bra och levande. Det flyger bilar, stora stenblock, och även huvudet från frihetsgudinnan får en flytur. Reaktionerna från just frihetsgudinnans förstörelse är närmast panikslagna och jag får vissa vibbar från 11september. Det gråts och skriks och någon skriker att det är terrorister. Just i den scenen förstår man paniken på riktigt och en man får en lätt rysning längst ryggraden
Filmen börjar med en fest där man får träffa huvudersonerna och lära känna dom som snabbast. Skådespelarna är helt okej i sina insatser och känns trovärdiga. Hela Cloverfield känns "äkta" om man nu kan använda sig av det uttycket med tanke på att det är ett stort monster med i filmen. Folk reagerar på ett realistiskt sätt och effekterna är verkligen välgjorda och med en otrolig närvaro och känsla. Man får heller inga som helst varningar om vad som kommer att hända eftersom man bara ser ur kamerans synfält filmen igenom. Det leder till en hel del mycket träffsäkra överaskningsmoment.
Jag gillade verkligen den här filmen, jag är svag för monsterfilmer och den här är verkligen inget undantag. Vad jag tycker är ett riktigt genidrag är att man inte får se monstret speciellt mycket. Det var likadant i trailern, man hade inte den blekaste aning om vad som hände,men man vart ändå nyfiken. Hur monstret ser ut är egentligen ganska oviktigt eftersom filmen inte handlar om att närma sig monstret utan istället fly ifrån det.
Mannen bakom Cloverfielt är J.J Abrams. Några av hans meriter är serien Lost, Star Trek och Joy Ride och ryktas även om att göra Mission Impossible 4. Det råder med andra ord inga tvivel om att han vet vad han gör,
Asien har gjort en film som påminner en del om Cloverfielt och den heter Host. Den är också riktigt sevärd så om ni redan sett Cloverfield och vill se mer monster och kaos så se den.
Cloverfield köpte jag för endast 59kr på Expert inne på Mariebergköpcentrum
